Jag tror Manga har slagit igenom så stort i Sverige för den är inriktad till rätt målgrupp. Jag har inte läst så mycket men det är väl många ungdomar i serien med tonårsproblem osv. Ungefär som Spider-Man var i början av 70 talet. Nuvarande Spider-Man är väl runt 30-35 skulle jag tro, men det finns ju en barnvariant också, men någon ungdomsvariant finns ju inte i Sverige i alla fall. I USA finns det Spider-Man för alla åldrar.
Jag håller med dig Ninix att de flesta flickor får inte en Spider-Man i present, de är väl Barbie, Witch osv. som gäller.
Fast jag skall nog minsann få mina tjejer, 2 och 4 att läsa lite Spider-Man. Det skall lära sig vad som är rätt från tidig ålder[:o)], skoja bara. De får väl hitta sin egen nisch.
Det har väl inte varit många tjejer som jobbat på Marvel, eller? Därför är det väl naturligt att serierna riktar sig mer till killar/män. Fast jag tycker att både tjejer och killar borde kunna njuta av lite Marvel. Runaway har jag aldrig läst, är den schysst?
Annars kan jag tycka att det är ju lite löjligt egentligen att tjejer skall ha rosa och killar ha blått. För killar är de action figurer som gäller för tjejer passiva prinsessor. Men visst det finns passiva tjejer i Spider-Man också om man gillar sånt.[:(] I min familjen tittar vi på Spider-Man filmer ibland emellanåt i alla fall. Fast tjejerna tycker det är farsans grej. Personligen tycker jag om Barbie-filmerna också. Är det någon som sett dem på forumet? Ärligt talat, de är riktigt bra, jag hade mycket fördomar om dem innan jag tittade på dem. Visst de är enkla budskap ond och god men lite schysst klassisk musik, dans och bra teckningar fungerar bra för mig. Nu pratar jag alltså om barnfilmer.
Sen är det väl alltid lite synd med det här perfekta kroppsidealet som finns i superserier, mangan (?), barbie, witch m.m. Men jag vet inte om det är så farligt, tonåringar bombarderas ju av det i media ändå så det är väl bara att acceptera. Klart jag skulle gärna hitta någon mer realistisk tecknad serie för dem. Finns det någon schysst superhjälteserie med realistiska teckningar? Lite tjocka, lite omuskulösa, lite "operfekta" människor, så skulle jag gärna introducera den för mina kids. Kollade på "Kasper the Ghost" nu, den är schysst som barnfilm i alla fall. Nu blev det lite OT igen.
Det verkar ju finnas många serieintresserade tjejer om man läser svaren här i alla fall. Det är skönt att höra, det finns hopp. I alla fall så tycker jag att fler tjejer skall börja våga prata och diskutera mer här på forumet. Om inga trådar passar är det väl bara att starta en ny tråd. Ni kan väl ha en tråd om yaoi som Ninix nämnde, eller? Skapa lite "tjejtrådar" eller nåt, eller gärna lite blandade trådar där kvinnoperspektivet kommer i fokus.
Läser inte tjejer serier?
-
spindelmannenelektra
- Near Mint
- Inlägg: 2248
- Blev medlem: ons 19 sep 2007, 00:25
- Ort: Sverige
Jag har försökt skapa lite trådar om t.ex. seriekvinnor som inte är sexobjekt (som reaktion på "sexigaste tjejen" och sånt), men det gick rätt trögt. Men det är ju inte så lätt, jag är ju kille själv så det kanske inte är trovärdigt.
Vad gäller Spindelmannen och tjejer så skulle ni se min 4-åriga dotter med Spindelmansmask. :)
Jag tycker hela marknaden blivit väldigt sexualiserad. Det känns som om det är färre produkter som är allmänna, det är väldigt mycket som är bara för killar (svart, svart-rött, tufft, hotfullt, krigiskt) och lika mycket som är så tjejigt att det är kväljande (rosa-rosa-rosa, prinsessor i långa banor, piffiga kjolar, smink smink och åter smink, pärlor...). Könen glider allt längre från varann ute i affärerna. Och mycket av serierna följer med, speciellt det som är tänkt för tonåringar.
Det jämför jag med när MAD var tonåringarnas favorit. Både tjejer och killar älskade den. Man gick dit när man vuxit ifrån Fantomen, Stålmannen och Starlet. Det var kul och spännande, hela vuxenvärlden presenterades i en mustig skrattspegel, jobb, familjeproblem, sex, sprit... Varför är det inte kul längre, jag menar inte de gamla 60-talsskämten men de bredare greppen som angår alla? Eller finns det någon annan stans?
Vad gäller Spindelmannen och tjejer så skulle ni se min 4-åriga dotter med Spindelmansmask. :)
Jag tycker hela marknaden blivit väldigt sexualiserad. Det känns som om det är färre produkter som är allmänna, det är väldigt mycket som är bara för killar (svart, svart-rött, tufft, hotfullt, krigiskt) och lika mycket som är så tjejigt att det är kväljande (rosa-rosa-rosa, prinsessor i långa banor, piffiga kjolar, smink smink och åter smink, pärlor...). Könen glider allt längre från varann ute i affärerna. Och mycket av serierna följer med, speciellt det som är tänkt för tonåringar.
Det jämför jag med när MAD var tonåringarnas favorit. Både tjejer och killar älskade den. Man gick dit när man vuxit ifrån Fantomen, Stålmannen och Starlet. Det var kul och spännande, hela vuxenvärlden presenterades i en mustig skrattspegel, jobb, familjeproblem, sex, sprit... Varför är det inte kul längre, jag menar inte de gamla 60-talsskämten men de bredare greppen som angår alla? Eller finns det någon annan stans?
[quote="spindelmannenelektra"]
de flesta flickor får inte en Spider-Man i present, de är väl Barbie, Witch osv. som gäller. (...) Annars kan jag tycka att det är ju lite löjligt egentligen att tjejer skall ha rosa och killar ha blått. För killar är de action figurer som gäller för tjejer passiva prinsessor.[/quote]
Liten rant följer. Det här är inte specifikt riktat mot dig utan en diskussion som jag har haft många gånger det senaste decenniet...
I den första meningen ovan, notera att du klumpade ihop en livlöst flinande plastbimbo med ett sammansvetsat team magiska krigare som räddar världar på regelbunden basis.
Som gammal fanbärare för shoujomanga tycker jag inte det är ett dugg konstigt att den attraherar mycket tjejer - där hittar man kvinnliga rollfigurer som är viljestarka, flerdimensionella, dådkraftiga. Och rosa.
Det finns en djupt ingrodd idé om att kvinnor i serier per någon sorts definition inte kan vara starka om de inte först iförs blanksvart läder med taggar och lär sig att göra arga grimaser. För mig är inte det ett hållbart recept på starka karaktärer, däremot är det ett bra sätt att alienera den unga kvinnliga målgrupp som rör sig med en helt annan estetik. Om de västerländska serieförlagen vill attrahera dem tror jag att de borde stirra mindre på formspråket och mer på vad som gör en figur bra.
Jag såg en manga-kolumn i City i höstas - inte oväntat skriven av en kille - där förekomsten av starka, rosa kvinnliga figurer i manga beskrevs som "ett steg bakåt, två steg framåt". För de läsare som tidigare bara haft badasses med D-kupor att läsa om är det nog snarare tre steg framåt...
de flesta flickor får inte en Spider-Man i present, de är väl Barbie, Witch osv. som gäller. (...) Annars kan jag tycka att det är ju lite löjligt egentligen att tjejer skall ha rosa och killar ha blått. För killar är de action figurer som gäller för tjejer passiva prinsessor.[/quote]
Liten rant följer. Det här är inte specifikt riktat mot dig utan en diskussion som jag har haft många gånger det senaste decenniet...
I den första meningen ovan, notera att du klumpade ihop en livlöst flinande plastbimbo med ett sammansvetsat team magiska krigare som räddar världar på regelbunden basis.
Som gammal fanbärare för shoujomanga tycker jag inte det är ett dugg konstigt att den attraherar mycket tjejer - där hittar man kvinnliga rollfigurer som är viljestarka, flerdimensionella, dådkraftiga. Och rosa.
Det finns en djupt ingrodd idé om att kvinnor i serier per någon sorts definition inte kan vara starka om de inte först iförs blanksvart läder med taggar och lär sig att göra arga grimaser. För mig är inte det ett hållbart recept på starka karaktärer, däremot är det ett bra sätt att alienera den unga kvinnliga målgrupp som rör sig med en helt annan estetik. Om de västerländska serieförlagen vill attrahera dem tror jag att de borde stirra mindre på formspråket och mer på vad som gör en figur bra.
Jag såg en manga-kolumn i City i höstas - inte oväntat skriven av en kille - där förekomsten av starka, rosa kvinnliga figurer i manga beskrevs som "ett steg bakåt, två steg framåt". För de läsare som tidigare bara haft badasses med D-kupor att läsa om är det nog snarare tre steg framåt...
"I wear eyeliner like a superhero mask."
[quote="Agentum"]
Man får helt enkelt inte skämta hur som helst längre, nån kan ju bli arg.[/quote]
Det känns också som om det oftare är nån som blir arg numera - vissa verkar leta rätt aktivt efter saker att uppröras och förfasa sig över. Och försöka starta små drev om på nätet. Det läbbiga är att det i första hand verkar vara ungdomar; när jag gick i plugget var det medelålders medlemmar av Hem & Skola och Pingstkyrkan som höll på med sånt.
Fast då är det desto skönare att ha en redaktör som gillar att slappa till dem ibland. [:p]
Man får helt enkelt inte skämta hur som helst längre, nån kan ju bli arg.[/quote]
Det känns också som om det oftare är nån som blir arg numera - vissa verkar leta rätt aktivt efter saker att uppröras och förfasa sig över. Och försöka starta små drev om på nätet. Det läbbiga är att det i första hand verkar vara ungdomar; när jag gick i plugget var det medelålders medlemmar av Hem & Skola och Pingstkyrkan som höll på med sånt.
Fast då är det desto skönare att ha en redaktör som gillar att slappa till dem ibland. [:p]
"I wear eyeliner like a superhero mask."
Dock är det där ingen total sanning om västerlänska serier.
Vad som gör en figur bra? tja inte tror jag japanerna kan det bättre iaf, en seriefigur är inte bara en yta och det har massor av västerlänska författare av serier begript för länge sedan.
Serier som Witchblade eller liknade badgirlserier representerar inte alla amerikanska serier, det är bara ett förlegat tänkande.
Som att jag nämner de här mangaserierna där folk skriker nåt underligt och sen gör en superattack, jag fattar inget av de serierna, men jag antar att de inte är helt represantiva för mangan heller.
Det finns en hel del neutralt seriematerial i USA serier, även inom superserier finns det mycket viljestaka osv utan att bära dräkter, ok de är kanske inte rosa, för att sådan är inte världen de lever i lika lite som våran är det.
Så jag är ytterst tveksam om man kan hitta nåt i mangan som inte gjorts i västerlänska serier på nåt sätt.
Men så är jag heller inte insatt i manga, de svenska tidningar jag råkat få med andra tidningar ibland har alla varit för mig i princip obegripliga.
De har varit av den här typen jag nämnde eller den blyga pojken som inte vågar prata med tjejerna på sin skola och gör bort sig hela tiden och annat liknade nonsens.
Dock håller jag med på en punkt, att namnge så många kvinnliga superhjältar till nånting+girl är värdelöst, girl låter som nån som inte riktigt är att ta på allvar och som är inkompetenta på nåt sätt sen när nånting+man dyker upp.
Det här är ju bara olika grenar av serier, det är ju inte så att i japan sitter alla fantastiska serieförfattare medans inte en jäkel finns i västvärlden.
Jag skulle gärna läsa bra manga, men jag vet faktiskt inget jag någonsin har gillat mer än Lone Wolf and Cub och det var ju evigheter sen.
Jag är för serier båda könen kan läsa mer isf än att de måste vara så hejdlöst inriktade mot det ena eller det andra, men så är det tyvärr inte.
En sak till, blanda inte ihop europeisk seriekultur med den amerikanska, de är vitt skilda, minst lika mycket som japanskt och europeiskt är.
Och innan kommentarer kommer så vet jag att manga betyder just serier, och att det fins olika typer, men tyvärr är jag för dåligt insatt på vad som är vad, kanske borde någon som kan lite göra en tråd om vad som finns, kanske lite listor på vad som är bra osv.
För som sagt jag begriper ingenting när nån menar att Dragonball är det bästa sen skivat bröd, för mig är det ren dynga utan nåt speciellt djup, då får man lätt en avig inställning.
Vad som gör en figur bra? tja inte tror jag japanerna kan det bättre iaf, en seriefigur är inte bara en yta och det har massor av västerlänska författare av serier begript för länge sedan.
Serier som Witchblade eller liknade badgirlserier representerar inte alla amerikanska serier, det är bara ett förlegat tänkande.
Som att jag nämner de här mangaserierna där folk skriker nåt underligt och sen gör en superattack, jag fattar inget av de serierna, men jag antar att de inte är helt represantiva för mangan heller.
Det finns en hel del neutralt seriematerial i USA serier, även inom superserier finns det mycket viljestaka osv utan att bära dräkter, ok de är kanske inte rosa, för att sådan är inte världen de lever i lika lite som våran är det.
Så jag är ytterst tveksam om man kan hitta nåt i mangan som inte gjorts i västerlänska serier på nåt sätt.
Men så är jag heller inte insatt i manga, de svenska tidningar jag råkat få med andra tidningar ibland har alla varit för mig i princip obegripliga.
De har varit av den här typen jag nämnde eller den blyga pojken som inte vågar prata med tjejerna på sin skola och gör bort sig hela tiden och annat liknade nonsens.
Dock håller jag med på en punkt, att namnge så många kvinnliga superhjältar till nånting+girl är värdelöst, girl låter som nån som inte riktigt är att ta på allvar och som är inkompetenta på nåt sätt sen när nånting+man dyker upp.
Det här är ju bara olika grenar av serier, det är ju inte så att i japan sitter alla fantastiska serieförfattare medans inte en jäkel finns i västvärlden.
Jag skulle gärna läsa bra manga, men jag vet faktiskt inget jag någonsin har gillat mer än Lone Wolf and Cub och det var ju evigheter sen.
Jag är för serier båda könen kan läsa mer isf än att de måste vara så hejdlöst inriktade mot det ena eller det andra, men så är det tyvärr inte.
En sak till, blanda inte ihop europeisk seriekultur med den amerikanska, de är vitt skilda, minst lika mycket som japanskt och europeiskt är.
Och innan kommentarer kommer så vet jag att manga betyder just serier, och att det fins olika typer, men tyvärr är jag för dåligt insatt på vad som är vad, kanske borde någon som kan lite göra en tråd om vad som finns, kanske lite listor på vad som är bra osv.
För som sagt jag begriper ingenting när nån menar att Dragonball är det bästa sen skivat bröd, för mig är det ren dynga utan nåt speciellt djup, då får man lätt en avig inställning.
9mm, i'm never further away than that.
[quote]Och mangan där personerna skriker nåt ord först och sedan anfaller fienden, hur är det så mycket mer accepterat än superserier, det är sånt jag inte kan förstå personligen.[/quote]
Fast det där gäller väl främst serier som Dragonball och liknande. Skrik och anfall är i alla fall inget som jag känner igen från den manga som jag har läst. Mer accepterat vet jag inte riktigt om det är, när Dragonball kom så var det något nytt och då blir det ju mer spännande än det som fanns innan.
[quote]Kvinnoperspektivet i mangan däremot, det är nästan märkligt att den ens får säljas i Sverige, i alla fall det som Dragonball förmedlar.[/quote]
Nu har jag inte läst Dragonball så jag kan inte argumentera i sak. Däremot vill jag tipsa om en uppsats som tar upp vilka könsstereotyper som finns, om det finns några, i svensköversatt manga för flickor och pojkar. Den hittar du på:
[url]http://hem.bredband.net/lalaa/manga.htm[/url]
[quote]Jag tycker hela marknaden blivit väldigt sexualiserad. Det känns som om det är färre produkter som är allmänna, det är väldigt mycket som är bara för killar (svart, svart-rött, tufft, hotfullt, krigiskt) och lika mycket som är så tjejigt att det är kväljande (rosa-rosa-rosa, prinsessor i långa banor, piffiga kjolar, smink smink och åter smink, pärlor...). Könen glider allt längre från varann ute i affärerna. Och mycket av serierna följer med, speciellt det som är tänkt för tonåringar[/quote]
Det var precis den tanke som slog mig igår när jag hade postat mitt
inlägg. Det känns som att det är svårare att hitta en könsneutral serietidning idag än vad det var när jag växte upp. Tänker då främst på nyproducerat och för barn. Idag är det så tydligt till vilka tidningarna vänder sig till. Något som förstärks av prylarna som följer med tidningarna, vilket känns så tröttsamt förlegat.
Fast det där gäller väl främst serier som Dragonball och liknande. Skrik och anfall är i alla fall inget som jag känner igen från den manga som jag har läst. Mer accepterat vet jag inte riktigt om det är, när Dragonball kom så var det något nytt och då blir det ju mer spännande än det som fanns innan.
[quote]Kvinnoperspektivet i mangan däremot, det är nästan märkligt att den ens får säljas i Sverige, i alla fall det som Dragonball förmedlar.[/quote]
Nu har jag inte läst Dragonball så jag kan inte argumentera i sak. Däremot vill jag tipsa om en uppsats som tar upp vilka könsstereotyper som finns, om det finns några, i svensköversatt manga för flickor och pojkar. Den hittar du på:
[url]http://hem.bredband.net/lalaa/manga.htm[/url]
[quote]Jag tycker hela marknaden blivit väldigt sexualiserad. Det känns som om det är färre produkter som är allmänna, det är väldigt mycket som är bara för killar (svart, svart-rött, tufft, hotfullt, krigiskt) och lika mycket som är så tjejigt att det är kväljande (rosa-rosa-rosa, prinsessor i långa banor, piffiga kjolar, smink smink och åter smink, pärlor...). Könen glider allt längre från varann ute i affärerna. Och mycket av serierna följer med, speciellt det som är tänkt för tonåringar[/quote]
Det var precis den tanke som slog mig igår när jag hade postat mitt
inlägg. Det känns som att det är svårare att hitta en könsneutral serietidning idag än vad det var när jag växte upp. Tänker då främst på nyproducerat och för barn. Idag är det så tydligt till vilka tidningarna vänder sig till. Något som förstärks av prylarna som följer med tidningarna, vilket känns så tröttsamt förlegat.
"Han skrev ned allt han såg. Oftast blev det föregående mening."
Ja barntidningar är verkligen barntidningar idag.
I USA har ju problemet uppkommit att serierna görs för en allt vuxnare publik än för kanske 20 år sen, läsarna blir allt äldre.
Så de har klara problem med att få material som de yngre förstår och kan läsa helt enkelt, visst finns de men många försök har misslyckats.
En lustig sak är ju dock att de animerade serierna från DC speciellt har slagit stort i en ganska bred målgrupp, de hade också tidningar med smma typ av innehåll, och i min mening var de ofta bättre än de "riktiga" varianterna, försäljningssiffrorna har dock varit väldigt låga.
Visst de lever mångt och mycket på oss äldre läsare, men tyvärr måste det ju till nya läsare annars dör det ju ut med oss.
Jag har å andar sidan hört att mangan med har börjat vika i Japan, inte så som de amerikanska tidningarna gjorde under 90-talet i USA men ändå har det pekat nedåt.
Jag vet inte om länder som Frankrike fortfarande har en stabil försäljning av sina serier?
För det börjar bli allt mer att folk pekar på andra delar och världen och säger att där är minsan serier helt accepterade och alla läser, händer ofta att amerikaner tror detta om europa tex, men det är bara en liten del av europa där det är på det sättet.
Här uppe hos oss är serier något fult, ungefär som att man inte kan läsa och måste se på bilder för att begripa något.
I USA har ju problemet uppkommit att serierna görs för en allt vuxnare publik än för kanske 20 år sen, läsarna blir allt äldre.
Så de har klara problem med att få material som de yngre förstår och kan läsa helt enkelt, visst finns de men många försök har misslyckats.
En lustig sak är ju dock att de animerade serierna från DC speciellt har slagit stort i en ganska bred målgrupp, de hade också tidningar med smma typ av innehåll, och i min mening var de ofta bättre än de "riktiga" varianterna, försäljningssiffrorna har dock varit väldigt låga.
Visst de lever mångt och mycket på oss äldre läsare, men tyvärr måste det ju till nya läsare annars dör det ju ut med oss.
Jag har å andar sidan hört att mangan med har börjat vika i Japan, inte så som de amerikanska tidningarna gjorde under 90-talet i USA men ändå har det pekat nedåt.
Jag vet inte om länder som Frankrike fortfarande har en stabil försäljning av sina serier?
För det börjar bli allt mer att folk pekar på andra delar och världen och säger att där är minsan serier helt accepterade och alla läser, händer ofta att amerikaner tror detta om europa tex, men det är bara en liten del av europa där det är på det sättet.
Här uppe hos oss är serier något fult, ungefär som att man inte kan läsa och måste se på bilder för att begripa något.
9mm, i'm never further away than that.
-
spindelmannenelektra
- Near Mint
- Inlägg: 2248
- Blev medlem: ons 19 sep 2007, 00:25
- Ort: Sverige
[quote="Rosen"]
[quote="spindelmannenelektra"]
Liten rant följer. Det här är inte specifikt riktat mot dig utan en diskussion som jag har haft många gånger det senaste decenniet...
I den första meningen ovan, notera att du klumpade ihop en livlöst flinande plastbimbo med ett sammansvetsat team magiska krigare som räddar världar på regelbunden basis.
Som gammal fanbärare för shoujomanga tycker jag inte det är ett dugg konstigt att den attraherar mycket tjejer - där hittar man kvinnliga rollfigurer som är viljestarka, flerdimensionella, dådkraftiga. Och rosa.
Det finns en djupt ingrodd idé om att kvinnor i serier per någon sorts definition inte kan vara starka om de inte först iförs blanksvart läder med taggar och lär sig att göra arga grimaser. För mig är inte det ett hållbart recept på starka karaktärer, däremot är det ett bra sätt att alienera den unga kvinnliga målgrupp som rör sig med en helt annan estetik. Om de västerländska serieförlagen vill attrahera dem tror jag att de borde stirra mindre på formspråket och mer på vad som gör en figur bra.
Jag såg en manga-kolumn i City i höstas - inte oväntat skriven av en kille - där förekomsten av starka, rosa kvinnliga figurer i manga beskrevs som "ett steg bakåt, två steg framåt". För de läsare som tidigare bara haft badasses med D-kupor att läsa om är det nog snarare tre steg framåt...
[/quote]
Gud vad intressanta tankar. Tack för detta. Jag har knappt läst Manga så jag har aldrig tänkt på att det skulle vara "mindre-D-Kupor och mindre blank svart läder med taggar" i dessa serier. Jag tycker inte att Barbie är en livlöst flinande plastbimbo om det är hon du referar till. Jag tyckte absolut det innnan jag såg Barbie filmerna. Men visst Ken och Barbie dockorna kan ju beskrivas på detta sätt. Har du sett någon av Barbie filmerna? Klockrena barnfilmer faktiskt och en helt annan Barbie en den där passiva livlösa varianten. Startade inte Mangan i Japan då är det väl inte så konstigt om det inte är så mycket D-kupor i dem? De jag har läst har mest innehållit skrik och lite sparkar och många med stora ledsna ögon. Marvel har väl en del viljestarka kvinnor som är rosa, Elektra t ex har en röd, och en rosa dräkt. Jag vet inte någon som är så där jätte duktig på att göra arga grimaser och har blankt svart läder. Det låter mest som en porrskådis tycker jag. Men visst är det lite för mycket "perfekta och tråkiga kroppar" i Marvel och DC där har man nog mycket att lära från mangan. Fast Manga är väl inte direkt realistiskt tecknat heller, elller? Varför skall alla ha så stora ögon som skall se "porslins-dockaktiga ut"? Vad är poängen med detta? Rosa färg.... Varför skall tjejer endast ha rosa, är det inte dax att bryta den trenden? Är det speciellt kvinnligt? Det tycker inte jag i alla fall, jag tycker det är högst opersonligt.
Visst hade jag varit tonåring nu har jag med all säkerhet läst Manga istället för Marvel. Men när jag växte upp var det Marvel som härskade och då främst Spider-Man. Spider-Man Manga finns ju också, har den hemma. Den är rätt ok, lite större ögon mer gråt och kanske lite mer feeling emellanåt och faktiskt mindre fightande. Är väldigt trött på allt fightande i Marvel. Fast jag måste säga att Spider-Man Manga är ganska lite action i. Jag vill ha fart och fläkt i serier och att det ständigt händer något. Stan Lee, skaparen av Spider-Man, skapar ju spänning genom att setta en karaktär i den svåraste möjliga situation han kan tänka sig, och det tycker jag är fascinerande. Ni som läser Manga här, finns det några bra vuxen berättelser som man bör läsa? OT: Nu blev det lite Manga/Marvel diskussion över denna tråd, vi får nog spåra in på tjejer och serier igen. Menar du på Rosen att bla rosa kvinnliga karaktärer är det som drar kvinnliga läsare? Ja så är det väl tyvärr men lite pojkflickor skadar väl inte heller...
Detta svar blev väldig ogenomtänkt och impulsivt, hoppas det är ok. Tycker om att hålla igång diskussion snarare än att hitta de rätta orden.
Edit: Missade Agentum, Rosens och Ninix tidigare inlägg, detta skrev jag innan ni postade dem.
[quote="spindelmannenelektra"]
Liten rant följer. Det här är inte specifikt riktat mot dig utan en diskussion som jag har haft många gånger det senaste decenniet...
I den första meningen ovan, notera att du klumpade ihop en livlöst flinande plastbimbo med ett sammansvetsat team magiska krigare som räddar världar på regelbunden basis.
Som gammal fanbärare för shoujomanga tycker jag inte det är ett dugg konstigt att den attraherar mycket tjejer - där hittar man kvinnliga rollfigurer som är viljestarka, flerdimensionella, dådkraftiga. Och rosa.
Det finns en djupt ingrodd idé om att kvinnor i serier per någon sorts definition inte kan vara starka om de inte först iförs blanksvart läder med taggar och lär sig att göra arga grimaser. För mig är inte det ett hållbart recept på starka karaktärer, däremot är det ett bra sätt att alienera den unga kvinnliga målgrupp som rör sig med en helt annan estetik. Om de västerländska serieförlagen vill attrahera dem tror jag att de borde stirra mindre på formspråket och mer på vad som gör en figur bra.
Jag såg en manga-kolumn i City i höstas - inte oväntat skriven av en kille - där förekomsten av starka, rosa kvinnliga figurer i manga beskrevs som "ett steg bakåt, två steg framåt". För de läsare som tidigare bara haft badasses med D-kupor att läsa om är det nog snarare tre steg framåt...
[/quote]
Gud vad intressanta tankar. Tack för detta. Jag har knappt läst Manga så jag har aldrig tänkt på att det skulle vara "mindre-D-Kupor och mindre blank svart läder med taggar" i dessa serier. Jag tycker inte att Barbie är en livlöst flinande plastbimbo om det är hon du referar till. Jag tyckte absolut det innnan jag såg Barbie filmerna. Men visst Ken och Barbie dockorna kan ju beskrivas på detta sätt. Har du sett någon av Barbie filmerna? Klockrena barnfilmer faktiskt och en helt annan Barbie en den där passiva livlösa varianten. Startade inte Mangan i Japan då är det väl inte så konstigt om det inte är så mycket D-kupor i dem? De jag har läst har mest innehållit skrik och lite sparkar och många med stora ledsna ögon. Marvel har väl en del viljestarka kvinnor som är rosa, Elektra t ex har en röd, och en rosa dräkt. Jag vet inte någon som är så där jätte duktig på att göra arga grimaser och har blankt svart läder. Det låter mest som en porrskådis tycker jag. Men visst är det lite för mycket "perfekta och tråkiga kroppar" i Marvel och DC där har man nog mycket att lära från mangan. Fast Manga är väl inte direkt realistiskt tecknat heller, elller? Varför skall alla ha så stora ögon som skall se "porslins-dockaktiga ut"? Vad är poängen med detta? Rosa färg.... Varför skall tjejer endast ha rosa, är det inte dax att bryta den trenden? Är det speciellt kvinnligt? Det tycker inte jag i alla fall, jag tycker det är högst opersonligt.
Visst hade jag varit tonåring nu har jag med all säkerhet läst Manga istället för Marvel. Men när jag växte upp var det Marvel som härskade och då främst Spider-Man. Spider-Man Manga finns ju också, har den hemma. Den är rätt ok, lite större ögon mer gråt och kanske lite mer feeling emellanåt och faktiskt mindre fightande. Är väldigt trött på allt fightande i Marvel. Fast jag måste säga att Spider-Man Manga är ganska lite action i. Jag vill ha fart och fläkt i serier och att det ständigt händer något. Stan Lee, skaparen av Spider-Man, skapar ju spänning genom att setta en karaktär i den svåraste möjliga situation han kan tänka sig, och det tycker jag är fascinerande. Ni som läser Manga här, finns det några bra vuxen berättelser som man bör läsa? OT: Nu blev det lite Manga/Marvel diskussion över denna tråd, vi får nog spåra in på tjejer och serier igen. Menar du på Rosen att bla rosa kvinnliga karaktärer är det som drar kvinnliga läsare? Ja så är det väl tyvärr men lite pojkflickor skadar väl inte heller...
Detta svar blev väldig ogenomtänkt och impulsivt, hoppas det är ok. Tycker om att hålla igång diskussion snarare än att hitta de rätta orden.
Edit: Missade Agentum, Rosens och Ninix tidigare inlägg, detta skrev jag innan ni postade dem.
Idrottsläraren
"I may not agree with what you say, but I will defend to the death your right to say it".
"We all walk a fine line between extremes the key is not to trip".
"I may not agree with what you say, but I will defend to the death your right to say it".
"We all walk a fine line between extremes the key is not to trip".
Manga är vad jag förstår något som uppkom av att japanerna tittade på disneys tecknarteknik, den riktigt gamla enkla skolan så att säga.
Därav mycket enkla figurer utan nån direkt realism, det är iaf grunden, sen finns det ju givetvis mer realistiskt tecknad manga, som tex Miller tog till sig för Ronin bla, så där gick cirkeln runt lite.
Sen vetu har japsarnas figurer alltid fartstrecken runt sig och inte på sig som de amerikanska har hehe.
Men det är ju det här med att svälja vissa saker, kan man inte komma över att folk klär ut sig i åtsittande underliga dräkter kan man kanske heller aldrig förstå superhjältar, gillar man inte spetsigt hår eller jätteögon så kanske man inte förstår manga[:o)]
Tänkte på The Maxx som jag läste en hel del av förra veckan, där har vi en serie vem som helst kan läsa(ja tonår och uppåt då), men namnet skrämmer nog, det låter som nåt hejdlöst coolt liksom, egentligen handlar det ju om några tjejers prolem, om att komma tillabaka från ett övergrepp, att växa upp som utstött osv, The Maxx som är den sk. superhjälten är ju mer ett offer för omständigheter som han inte kan rå på.
Finns en anna serietidning som länge var stor för båda könen Love and Rockets, inget jag är insatt i men var väldigt inne förr minns jag.
Därav mycket enkla figurer utan nån direkt realism, det är iaf grunden, sen finns det ju givetvis mer realistiskt tecknad manga, som tex Miller tog till sig för Ronin bla, så där gick cirkeln runt lite.
Sen vetu har japsarnas figurer alltid fartstrecken runt sig och inte på sig som de amerikanska har hehe.
Men det är ju det här med att svälja vissa saker, kan man inte komma över att folk klär ut sig i åtsittande underliga dräkter kan man kanske heller aldrig förstå superhjältar, gillar man inte spetsigt hår eller jätteögon så kanske man inte förstår manga[:o)]
Tänkte på The Maxx som jag läste en hel del av förra veckan, där har vi en serie vem som helst kan läsa(ja tonår och uppåt då), men namnet skrämmer nog, det låter som nåt hejdlöst coolt liksom, egentligen handlar det ju om några tjejers prolem, om att komma tillabaka från ett övergrepp, att växa upp som utstött osv, The Maxx som är den sk. superhjälten är ju mer ett offer för omständigheter som han inte kan rå på.
Finns en anna serietidning som länge var stor för båda könen Love and Rockets, inget jag är insatt i men var väldigt inne förr minns jag.
9mm, i'm never further away than that.
-
spindelmannenelektra
- Near Mint
- Inlägg: 2248
- Blev medlem: ons 19 sep 2007, 00:25
- Ort: Sverige
[quote="Ninix"]
[quote]
Det var precis den tanke som slog mig igår när jag hade postat mitt
inlägg. Det känns som att det är svårare att hitta en könsneutral serietidning idag än vad det var när jag växte upp. Tänker då främst på nyproducerat och för barn. Idag är det så tydligt till vilka tidningarna vänder sig till. Något som förstärks av prylarna som följer med tidningarna, vilket känns så tröttsamt förlegat.
[/quote]
Jag håller med.
[quote]
Det var precis den tanke som slog mig igår när jag hade postat mitt
inlägg. Det känns som att det är svårare att hitta en könsneutral serietidning idag än vad det var när jag växte upp. Tänker då främst på nyproducerat och för barn. Idag är det så tydligt till vilka tidningarna vänder sig till. Något som förstärks av prylarna som följer med tidningarna, vilket känns så tröttsamt förlegat.
[/quote]
Jag håller med.
Idrottsläraren
"I may not agree with what you say, but I will defend to the death your right to say it".
"We all walk a fine line between extremes the key is not to trip".
"I may not agree with what you say, but I will defend to the death your right to say it".
"We all walk a fine line between extremes the key is not to trip".
[Jag tillåter mig att överdriva lite åt blandade håll, dessutom är ju jag fortfarande vit medelålders man, så jag har väl ingen aning egentligen]
Innan feminismen uppfanns skulle kvinnan bara behaga mannen. Den högsta drömmen för varje kvinna var att drömprinsen skulle bli kär i henne.
Sen kom sjuttiotalsfeminismen. Nu skulle kvinnan kasta sminket och bränna BH:n. Hon skulle klara sig själv! Varje skillnad mellan kvinnor och män skulle förbjudas, och ve den som klädde sin dotter i rosa!
De här två varianterna (som är de enda som finns i feministiska politikers världsbild, den första är deras hotbild av världen utan dem själva snarare än hur det faktiskt var före dem) innebär likhetstecken mellan attraktiv och dumpassiv. Det håller inte längre. Den moderna kvinnan vill stå på egna ben, men det hindrar inte att de är snygga (benen, alltså)!
Där tycker jag att Girl Genius passar in! Även om jag kanske inte skulle ge den till små barn ...
När jag tittar igenom vad jag har skrivit här slår det mig att det är ganska mycket det Strangers in Paradise handlar om. Den ena huvudtjejen drömmer om att hitta den rätte, den andra är stark och självständig.
Innan feminismen uppfanns skulle kvinnan bara behaga mannen. Den högsta drömmen för varje kvinna var att drömprinsen skulle bli kär i henne.
Sen kom sjuttiotalsfeminismen. Nu skulle kvinnan kasta sminket och bränna BH:n. Hon skulle klara sig själv! Varje skillnad mellan kvinnor och män skulle förbjudas, och ve den som klädde sin dotter i rosa!
De här två varianterna (som är de enda som finns i feministiska politikers världsbild, den första är deras hotbild av världen utan dem själva snarare än hur det faktiskt var före dem) innebär likhetstecken mellan attraktiv och dumpassiv. Det håller inte längre. Den moderna kvinnan vill stå på egna ben, men det hindrar inte att de är snygga (benen, alltså)!
Där tycker jag att Girl Genius passar in! Även om jag kanske inte skulle ge den till små barn ...
När jag tittar igenom vad jag har skrivit här slår det mig att det är ganska mycket det Strangers in Paradise handlar om. Den ena huvudtjejen drömmer om att hitta den rätte, den andra är stark och självständig.
[quote="Ninix"]
[quote]Kvinnoperspektivet i mangan däremot, det är nästan märkligt att den ens får säljas i Sverige, i alla fall det som Dragonball förmedlar.[/quote]
Nu har jag inte läst Dragonball så jag kan inte argumentera i sak. Däremot vill jag tipsa om en uppsats som tar upp vilka könsstereotyper som finns, om det finns några, i svensköversatt manga för flickor och pojkar. Den hittar du på:
[url]http://hem.bredband.net/lalaa/manga.htm[/url]
[/quote]
Den var ju intressant, men nästan lite för saklig för att trycka på skilnaderna. När jag läste Dragonball (som är den enda manga jag orkat läsa någon storre mängd av) så slog det mig hur mycket sexskämt det var, och speciellt vilken egendomlig inställning seriens enda (!) framträdande kvinna (Bulma) hade. Redan ett par sidor in i serien försöker hon byta till sig en värdesak (Son-Gokus drakkula) mot att han ska få klappa henne på rumpan! Att han inte ser poängen är det enda som är kul. Att hon tar det som en självklar sak att utnyttja sin kropp som handelsvara inför män känns helt vrickat. I första "turneringen" är det en kvinna med, vars hela strategi är att spela ut sin kvinnliga sprödhet och ynklighet för männen, som därmed blir hjälplösa mot henne. Hennes starkaste vapen är att strippa!
Och kvinnorna blir bara mindre viktiga ju mer serien fokuserar på skrik och käftsmällar. Då ska de enbart sticka och gömma sig. Alla monster, oavsett hur omänskliga de är, är män.
Så jag har fått lite fördomar vad gäller manga från den serien. (En del av sexskämten är dock mycket roliga, som när prins Pilaw gör något "perverst".)
[quote]
[quote]Jag tycker hela marknaden blivit väldigt sexualiserad.[/quote]
Det var precis den tanke som slog mig igår när jag hade postat mitt
inlägg. Det känns som att det är svårare att hitta en könsneutral serietidning idag än vad det var när jag växte upp. Tänker då främst på nyproducerat och för barn. Idag är det så tydligt till vilka tidningarna vänder sig till. Något som förstärks av prylarna som följer med tidningarna, vilket känns så tröttsamt förlegat.
[/quote]
Utom möjligen Bamse. Kalle är inte speciellt extrem, men alla hjältar är killar. Mumin är för så små barn att de inte vet vad de är än. Ändå har den minst två av serievärldens allra bästa kvinnor (My och Tooticki). Det är en förlust att de nischat den så långt ner i åldrarna.
[quote="Rosen"]
Jag såg en manga-kolumn i City i höstas - inte oväntat skriven av en kille - där förekomsten av starka, rosa kvinnliga figurer i manga beskrevs som "ett steg bakåt, två steg framåt". För de läsare som tidigare bara haft badasses med D-kupor att läsa om är det nog snarare tre steg framåt...
[/quote]
Varken svällande muskler eller ballongtuttar är någon större fördel för seriernas kvinnoideal. Superseriernas kvinnor är oftast väldigt pinsamma, utom möjligen när man medvetet gör narr av fenomenet (som Extremity i Cat Claw). Den enda överutvecklade kvinna jag kan komma på som ändå kändes levande och stark är Modesty Blaise, speciellt i de tidiga serierna (som när Mister Sun noterar att hon inte kollar sitt utseende i spegeln när hon åker hiss, ett tecken på styrka, självsäkerhet). Modesty har varit populär bland tjejer, knappast för bystmåttets skull utan för sinnelaget. Men på minussidan står förstås att hon i hög grad är någon som slår folk på truten.
Men "rosa" starka kvinnor är knappast ett steg fram. "Två fram, ett bak" låter rätt riktigt. Riktigt starka kvinnor behöver inte vara sockersött rosa.
En av mina favoriter bland starka kvinnor är Sickan/Seccotine i Spirou. De flesta av hennes framträdanden under Franquins penna är riktigt bra, en späd tjej, som en liten sparv, med en fullkomligt obändlig energi och vilja, massor av självsäkerhet, och mer journalist än kvinna men ändå kvinnlig. Hoppar i den vårdande rollen när det passar henne, men konkurrerar lika glatt i tuffare situationer. I min värld mycket trovärdig, för jag känner en kvinna som är mycket lik henne. Hon var en bra Franquin-karaktär som ingen lyckats arbeta vidare med. Hon hade nästan varit värd en egen serie.
Och så tidigare nämnda Too-ticki. Rund, glad, lugn och trygg. Nöjd med sig själv, tar det lungt. Intresserad av allt men på ett pyssligt och stillsamt sätt. Inget smink eller pynt men en tjock och mysig tröja. En sån typ som pratar långsamt på finlandssvenska. Det är långt från storbystade kvinnliga superhjältar med åtsmitande dräkter.
Vad tycker tjejerna om dessa?
[quote]Kvinnoperspektivet i mangan däremot, det är nästan märkligt att den ens får säljas i Sverige, i alla fall det som Dragonball förmedlar.[/quote]
Nu har jag inte läst Dragonball så jag kan inte argumentera i sak. Däremot vill jag tipsa om en uppsats som tar upp vilka könsstereotyper som finns, om det finns några, i svensköversatt manga för flickor och pojkar. Den hittar du på:
[url]http://hem.bredband.net/lalaa/manga.htm[/url]
[/quote]
Den var ju intressant, men nästan lite för saklig för att trycka på skilnaderna. När jag läste Dragonball (som är den enda manga jag orkat läsa någon storre mängd av) så slog det mig hur mycket sexskämt det var, och speciellt vilken egendomlig inställning seriens enda (!) framträdande kvinna (Bulma) hade. Redan ett par sidor in i serien försöker hon byta till sig en värdesak (Son-Gokus drakkula) mot att han ska få klappa henne på rumpan! Att han inte ser poängen är det enda som är kul. Att hon tar det som en självklar sak att utnyttja sin kropp som handelsvara inför män känns helt vrickat. I första "turneringen" är det en kvinna med, vars hela strategi är att spela ut sin kvinnliga sprödhet och ynklighet för männen, som därmed blir hjälplösa mot henne. Hennes starkaste vapen är att strippa!
Och kvinnorna blir bara mindre viktiga ju mer serien fokuserar på skrik och käftsmällar. Då ska de enbart sticka och gömma sig. Alla monster, oavsett hur omänskliga de är, är män.
Så jag har fått lite fördomar vad gäller manga från den serien. (En del av sexskämten är dock mycket roliga, som när prins Pilaw gör något "perverst".)
[quote]
[quote]Jag tycker hela marknaden blivit väldigt sexualiserad.[/quote]
Det var precis den tanke som slog mig igår när jag hade postat mitt
inlägg. Det känns som att det är svårare att hitta en könsneutral serietidning idag än vad det var när jag växte upp. Tänker då främst på nyproducerat och för barn. Idag är det så tydligt till vilka tidningarna vänder sig till. Något som förstärks av prylarna som följer med tidningarna, vilket känns så tröttsamt förlegat.
[/quote]
Utom möjligen Bamse. Kalle är inte speciellt extrem, men alla hjältar är killar. Mumin är för så små barn att de inte vet vad de är än. Ändå har den minst två av serievärldens allra bästa kvinnor (My och Tooticki). Det är en förlust att de nischat den så långt ner i åldrarna.
[quote="Rosen"]
Jag såg en manga-kolumn i City i höstas - inte oväntat skriven av en kille - där förekomsten av starka, rosa kvinnliga figurer i manga beskrevs som "ett steg bakåt, två steg framåt". För de läsare som tidigare bara haft badasses med D-kupor att läsa om är det nog snarare tre steg framåt...
[/quote]
Varken svällande muskler eller ballongtuttar är någon större fördel för seriernas kvinnoideal. Superseriernas kvinnor är oftast väldigt pinsamma, utom möjligen när man medvetet gör narr av fenomenet (som Extremity i Cat Claw). Den enda överutvecklade kvinna jag kan komma på som ändå kändes levande och stark är Modesty Blaise, speciellt i de tidiga serierna (som när Mister Sun noterar att hon inte kollar sitt utseende i spegeln när hon åker hiss, ett tecken på styrka, självsäkerhet). Modesty har varit populär bland tjejer, knappast för bystmåttets skull utan för sinnelaget. Men på minussidan står förstås att hon i hög grad är någon som slår folk på truten.
Men "rosa" starka kvinnor är knappast ett steg fram. "Två fram, ett bak" låter rätt riktigt. Riktigt starka kvinnor behöver inte vara sockersött rosa.
En av mina favoriter bland starka kvinnor är Sickan/Seccotine i Spirou. De flesta av hennes framträdanden under Franquins penna är riktigt bra, en späd tjej, som en liten sparv, med en fullkomligt obändlig energi och vilja, massor av självsäkerhet, och mer journalist än kvinna men ändå kvinnlig. Hoppar i den vårdande rollen när det passar henne, men konkurrerar lika glatt i tuffare situationer. I min värld mycket trovärdig, för jag känner en kvinna som är mycket lik henne. Hon var en bra Franquin-karaktär som ingen lyckats arbeta vidare med. Hon hade nästan varit värd en egen serie.
Och så tidigare nämnda Too-ticki. Rund, glad, lugn och trygg. Nöjd med sig själv, tar det lungt. Intresserad av allt men på ett pyssligt och stillsamt sätt. Inget smink eller pynt men en tjock och mysig tröja. En sån typ som pratar långsamt på finlandssvenska. Det är långt från storbystade kvinnliga superhjältar med åtsmitande dräkter.
Vad tycker tjejerna om dessa?
-
spindelmannenelektra
- Near Mint
- Inlägg: 2248
- Blev medlem: ons 19 sep 2007, 00:25
- Ort: Sverige
[quote="rkaj"]
Innan feminismen uppfanns skulle kvinnan bara behaga mannen. Den högsta drömmen för varje kvinna var att drömprinsen skulle bli kär i henne.
Sen kom sjuttiotalsfeminismen. Nu skulle kvinnan kasta sminket och bränna BH:n. Hon skulle klara sig själv! Varje skillnad mellan kvinnor och män skulle förbjudas, och ve den som klädde sin dotter i rosa!
[/quote]
Mer eller mindre alla flickor har rosa kläder fortfarande. Var skall det vara så jävla viktigt.(Ursäkta språket men jag blir så upprörd) Klär jag min dotter i blå då kan du ge dig på att man får höra kommentarer som, "så kan du ju inte klä henne"... Rosa, rosa, var kommer den här förbannade färgen ifrån. Är det något som kan ursprunget till denna "kvinno-färg". Tänk om jag skulle klä min son (om jag hade en) i rosa vad skulle hända då. "Är han bög eller"...Spelar roll vad man har för färger.
Innan feminismen uppfanns skulle kvinnan bara behaga mannen. Den högsta drömmen för varje kvinna var att drömprinsen skulle bli kär i henne.
Sen kom sjuttiotalsfeminismen. Nu skulle kvinnan kasta sminket och bränna BH:n. Hon skulle klara sig själv! Varje skillnad mellan kvinnor och män skulle förbjudas, och ve den som klädde sin dotter i rosa!
[/quote]
Mer eller mindre alla flickor har rosa kläder fortfarande. Var skall det vara så jävla viktigt.(Ursäkta språket men jag blir så upprörd) Klär jag min dotter i blå då kan du ge dig på att man får höra kommentarer som, "så kan du ju inte klä henne"... Rosa, rosa, var kommer den här förbannade färgen ifrån. Är det något som kan ursprunget till denna "kvinno-färg". Tänk om jag skulle klä min son (om jag hade en) i rosa vad skulle hända då. "Är han bög eller"...Spelar roll vad man har för färger.
Idrottsläraren
"I may not agree with what you say, but I will defend to the death your right to say it".
"We all walk a fine line between extremes the key is not to trip".
"I may not agree with what you say, but I will defend to the death your right to say it".
"We all walk a fine line between extremes the key is not to trip".
[quote="spindelmannenelektra"]
[quote="rkaj"]
Innan feminismen uppfanns skulle kvinnan bara behaga mannen. Den högsta drömmen för varje kvinna var att drömprinsen skulle bli kär i henne.
Sen kom sjuttiotalsfeminismen. Nu skulle kvinnan kasta sminket och bränna BH:n. Hon skulle klara sig själv! Varje skillnad mellan kvinnor och män skulle förbjudas, och ve den som klädde sin dotter i rosa!
[/quote]
Mer eller mindre alla flickor har rosa kläder fortfarande.[/quote]
Inte fortfarande, igen. Det som är riktigt trist är att det inte går att köpa könsneutrala kläder.
Vi klädde ett tag våra barn i gröna jackor (i stället för det obligatoriska svart och rosa), men det har varit svårt att fortsätta med. Då får man sy dem själv.
[quote="rkaj"]
Innan feminismen uppfanns skulle kvinnan bara behaga mannen. Den högsta drömmen för varje kvinna var att drömprinsen skulle bli kär i henne.
Sen kom sjuttiotalsfeminismen. Nu skulle kvinnan kasta sminket och bränna BH:n. Hon skulle klara sig själv! Varje skillnad mellan kvinnor och män skulle förbjudas, och ve den som klädde sin dotter i rosa!
[/quote]
Mer eller mindre alla flickor har rosa kläder fortfarande.[/quote]
Inte fortfarande, igen. Det som är riktigt trist är att det inte går att köpa könsneutrala kläder.
Vi klädde ett tag våra barn i gröna jackor (i stället för det obligatoriska svart och rosa), men det har varit svårt att fortsätta med. Då får man sy dem själv.
-
spindelmannenelektra
- Near Mint
- Inlägg: 2248
- Blev medlem: ons 19 sep 2007, 00:25
- Ort: Sverige
[quote="Ingemar"]
[quote]
Och så tidigare nämnda Too-ticki. Rund, glad, lugn och trygg. Nöjd med sig själv, tar det lungt. Intresserad av allt men på ett pyssligt och stillsamt sätt. Inget smink eller pynt men en tjock och mysig tröja. En sån typ som pratar långsamt på finlandssvenska. Det är långt från storbystade kvinnliga superhjältar med åtsmitande dräkter.
[/quote]
Är ej tjej men svarar ändå. (Har väl visserligen en del kvinnliga drag, syrran är ingenjör och megateknisk och jag är humanist...) EN FRÅGA. Finns det ingen superhjältevariant av Too-Ticki som drar på sig sina tighta kläder på natten och svingar ut på lite äventyr.[V]
[quote]
Och så tidigare nämnda Too-ticki. Rund, glad, lugn och trygg. Nöjd med sig själv, tar det lungt. Intresserad av allt men på ett pyssligt och stillsamt sätt. Inget smink eller pynt men en tjock och mysig tröja. En sån typ som pratar långsamt på finlandssvenska. Det är långt från storbystade kvinnliga superhjältar med åtsmitande dräkter.
[/quote]
Är ej tjej men svarar ändå. (Har väl visserligen en del kvinnliga drag, syrran är ingenjör och megateknisk och jag är humanist...) EN FRÅGA. Finns det ingen superhjältevariant av Too-Ticki som drar på sig sina tighta kläder på natten och svingar ut på lite äventyr.[V]
Idrottsläraren
"I may not agree with what you say, but I will defend to the death your right to say it".
"We all walk a fine line between extremes the key is not to trip".
"I may not agree with what you say, but I will defend to the death your right to say it".
"We all walk a fine line between extremes the key is not to trip".
[quote="Ingemar"]
Men "rosa" starka kvinnor är knappast ett steg fram. "Två fram, ett bak" låter rätt riktigt. Riktigt starka kvinnor behöver inte vara sockersött rosa.[/quote]
"Behöver"?
Sorry, men du missar poängen -- fördomen är att riktigt starka kvinnor inte KAN vara rosa. Att "rosa" och "starkt" är definitionsmässigt motsägande egenskaper, så följaktligen skulle dessa figurer vara STARKARE om de omgavs av mindre rosa och glitter.
Det är en fördom, i de seriekulturer där den förekommer begränsar den vidden av kvinnliga hjältefigurer och hurdana de kan vara, och den håller inte för en reality check.
Jag har aldrig heller läst Dragonball, och de möten jag haft med DB-läsare på nätet har inte direkt ökat mitt intresse...
Men "rosa" starka kvinnor är knappast ett steg fram. "Två fram, ett bak" låter rätt riktigt. Riktigt starka kvinnor behöver inte vara sockersött rosa.[/quote]
"Behöver"?
Sorry, men du missar poängen -- fördomen är att riktigt starka kvinnor inte KAN vara rosa. Att "rosa" och "starkt" är definitionsmässigt motsägande egenskaper, så följaktligen skulle dessa figurer vara STARKARE om de omgavs av mindre rosa och glitter.
Det är en fördom, i de seriekulturer där den förekommer begränsar den vidden av kvinnliga hjältefigurer och hurdana de kan vara, och den håller inte för en reality check.
Jag har aldrig heller läst Dragonball, och de möten jag haft med DB-läsare på nätet har inte direkt ökat mitt intresse...
"I wear eyeliner like a superhero mask."
-
spindelmannenelektra
- Near Mint
- Inlägg: 2248
- Blev medlem: ons 19 sep 2007, 00:25
- Ort: Sverige
[quote="Ingemar"]
[/quote]
Mer eller mindre alla flickor har rosa kläder fortfarande.[/quote]
Inte fortfarande, igen. Det som är riktigt trist är att det inte går att köpa könsneutrala kläder.
Vi klädde ett tag våra barn i gröna jackor (i stället för det obligatoriska svart och rosa), men det har varit svårt att fortsätta med. Då får man sy dem själv.
[/quote]
Jag är så less på prinsessor och krigare och rosa och blått så jag bokstavligen spyr på det. Va f-n tog hederliga färger som grått, svart, rött, grönt, gult vägen. Varför endast ROSA, VARFÖR...
Jag tänker på barnkläder.. Det är inte många vuxna kvinnor/tjejer som klär sig i rosa nuförtiden, det skulle jag nog se som ett starkt drag, kanske...
[/quote]
Mer eller mindre alla flickor har rosa kläder fortfarande.[/quote]
Inte fortfarande, igen. Det som är riktigt trist är att det inte går att köpa könsneutrala kläder.
Vi klädde ett tag våra barn i gröna jackor (i stället för det obligatoriska svart och rosa), men det har varit svårt att fortsätta med. Då får man sy dem själv.
[/quote]
Jag är så less på prinsessor och krigare och rosa och blått så jag bokstavligen spyr på det. Va f-n tog hederliga färger som grått, svart, rött, grönt, gult vägen. Varför endast ROSA, VARFÖR...
Jag tänker på barnkläder.. Det är inte många vuxna kvinnor/tjejer som klär sig i rosa nuförtiden, det skulle jag nog se som ett starkt drag, kanske...
Idrottsläraren
"I may not agree with what you say, but I will defend to the death your right to say it".
"We all walk a fine line between extremes the key is not to trip".
"I may not agree with what you say, but I will defend to the death your right to say it".
"We all walk a fine line between extremes the key is not to trip".
-
spindelmannenelektra
- Near Mint
- Inlägg: 2248
- Blev medlem: ons 19 sep 2007, 00:25
- Ort: Sverige
[quote="Rosen"]
[quote="Ingemar"]
Men "rosa" starka kvinnor är knappast ett steg fram. "Två fram, ett bak" låter rätt riktigt. Riktigt starka kvinnor behöver inte vara sockersött rosa.[/quote]
"Behöver"?
Sorry, men du missar poängen -- fördomen är att riktigt starka kvinnor inte KAN vara rosa. Att "rosa" och "starkt" är definitionsmässigt motsägande egenskaper, så följaktligen skulle dessa figurer vara STARKARE om de omgavs av mindre rosa och glitter.
Det är en fördom, i de seriekulturer där den förekommer begränsar den vidden av kvinnliga hjältefigurer och hurdana de kan vara, och den håller inte för en reality check.
[/quote]
I vilken seriekultur tycker du denna fördom existerar? Glitter och rosa hos en vuxen människa är ju numera ganska ovanligt, eller? Allt handlar väl egentligen om att våga vara sig själv. "A cold fish follows the mainstream" som Kirkegaard en gång skrev.
[quote="Ingemar"]
Men "rosa" starka kvinnor är knappast ett steg fram. "Två fram, ett bak" låter rätt riktigt. Riktigt starka kvinnor behöver inte vara sockersött rosa.[/quote]
"Behöver"?
Sorry, men du missar poängen -- fördomen är att riktigt starka kvinnor inte KAN vara rosa. Att "rosa" och "starkt" är definitionsmässigt motsägande egenskaper, så följaktligen skulle dessa figurer vara STARKARE om de omgavs av mindre rosa och glitter.
Det är en fördom, i de seriekulturer där den förekommer begränsar den vidden av kvinnliga hjältefigurer och hurdana de kan vara, och den håller inte för en reality check.
[/quote]
I vilken seriekultur tycker du denna fördom existerar? Glitter och rosa hos en vuxen människa är ju numera ganska ovanligt, eller? Allt handlar väl egentligen om att våga vara sig själv. "A cold fish follows the mainstream" som Kirkegaard en gång skrev.
Idrottsläraren
"I may not agree with what you say, but I will defend to the death your right to say it".
"We all walk a fine line between extremes the key is not to trip".
"I may not agree with what you say, but I will defend to the death your right to say it".
"We all walk a fine line between extremes the key is not to trip".
[quote="Rosen"]
[quote="Ingemar"]
Men "rosa" starka kvinnor är knappast ett steg fram. "Två fram, ett bak" låter rätt riktigt. Riktigt starka kvinnor behöver inte vara sockersött rosa.[/quote]
"Behöver"?
Sorry, men du missar poängen -- fördomen är att riktigt starka kvinnor inte KAN vara rosa. Att "rosa" och "starkt" är definitionsmässigt motsägande egenskaper, så följaktligen skulle dessa figurer vara STARKARE om de omgavs av mindre rosa och glitter.
Det är en fördom, i de seriekulturer där den förekommer begränsar den vidden av kvinnliga hjältefigurer och hurdana de kan vara, och den håller inte för en reality check.
[/quote]
Ja, "behöver", för det finns ett rosa tvång i samhället. Jag tror det är överdosen på rosa som ger min reaktion. Eftersom rosa är i enorm majoritet så är avvikandet från den ett tecken på självständighet. Helst ett avvikande som inte går in i en annan mall (som goth). Att passa in sig i den mest dominerande mallen är för mig ett tecken på svaghet. Då är man inte stark i sig själv. Hade rosa inte varit så överutnyttjad prinsessfärg så hade det varit lättare att vara neutral till den. Och "rosa" betyder då också mycket andra av tjejklyschorna, allt det där som tjejer "måste" vara och göra.
Men det var därför jag nämnde Sickan och Too-Ticki. Sickan är synnerligen kvinnlig, speciellt till utseendet (annars varierar det väl). Too-Ticki, tja, hon är så ointresserad av att skylta med sin kvinnlighet så det funkar helt annorlunda. Jag vet inte om jag kan kalla henne kvinnlig eller ej, men hon har vårdande drag, det tillhör ju de kvinnliga attributen.
Vad sägs om Nalle-Maja? Klär sig som en tjej, gör tjejgrejer, har för mycket parfym till skoldansen, fnittrar om snygga killar, men är samtidigt den dominerande av syskonen. Är hon lite "rosa"?
Jag är inte ute efter att begränsa det som duger till det som inte är rosa och piffigt, utan efter att hitta de som tar sig ur de hårdaste mallarna. Kan du förklara hur de där "rosa" tjejerna är?
[quote="Ingemar"]
Men "rosa" starka kvinnor är knappast ett steg fram. "Två fram, ett bak" låter rätt riktigt. Riktigt starka kvinnor behöver inte vara sockersött rosa.[/quote]
"Behöver"?
Sorry, men du missar poängen -- fördomen är att riktigt starka kvinnor inte KAN vara rosa. Att "rosa" och "starkt" är definitionsmässigt motsägande egenskaper, så följaktligen skulle dessa figurer vara STARKARE om de omgavs av mindre rosa och glitter.
Det är en fördom, i de seriekulturer där den förekommer begränsar den vidden av kvinnliga hjältefigurer och hurdana de kan vara, och den håller inte för en reality check.
[/quote]
Ja, "behöver", för det finns ett rosa tvång i samhället. Jag tror det är överdosen på rosa som ger min reaktion. Eftersom rosa är i enorm majoritet så är avvikandet från den ett tecken på självständighet. Helst ett avvikande som inte går in i en annan mall (som goth). Att passa in sig i den mest dominerande mallen är för mig ett tecken på svaghet. Då är man inte stark i sig själv. Hade rosa inte varit så överutnyttjad prinsessfärg så hade det varit lättare att vara neutral till den. Och "rosa" betyder då också mycket andra av tjejklyschorna, allt det där som tjejer "måste" vara och göra.
Men det var därför jag nämnde Sickan och Too-Ticki. Sickan är synnerligen kvinnlig, speciellt till utseendet (annars varierar det väl). Too-Ticki, tja, hon är så ointresserad av att skylta med sin kvinnlighet så det funkar helt annorlunda. Jag vet inte om jag kan kalla henne kvinnlig eller ej, men hon har vårdande drag, det tillhör ju de kvinnliga attributen.
Vad sägs om Nalle-Maja? Klär sig som en tjej, gör tjejgrejer, har för mycket parfym till skoldansen, fnittrar om snygga killar, men är samtidigt den dominerande av syskonen. Är hon lite "rosa"?
Jag är inte ute efter att begränsa det som duger till det som inte är rosa och piffigt, utan efter att hitta de som tar sig ur de hårdaste mallarna. Kan du förklara hur de där "rosa" tjejerna är?