Serieforum.se

Men menoran är åtminstone uppe, för att minnas Judas Mackabeus återinvigning av Jerusalems andra tempel...

Wakuran skrev:Men menoran är åtminstone uppe, för att minnas Judas Mackabeus återinvigning av Jerusalems andra tempel...

Jag har aldrig tänkt på den som en menora, men det har du ju faktiskt rätt i... Den "raka" modellen av ljusstake var definitivt vanligare för 50 år sen än idag. Jag har själv minst en till som jag fick efter en framliden moster som jag plockar reservdelar från (plasten i ljusen är ömtålig). Den försvann mer och mer på 70-talet till förmån för den trekantiga modell som är den vi ser i fönstren nuförtiden. Men eftersom de alla är sjuarmade (med undantag av de små femljusbastarderna) kan de troligen spåras tillbaka till menoran de också.

Detta år är adventsljusstaken färdigställd till rätt datum. Julbaket får vänta till nästa helg.



Tjejerna på Höjden verkar dock ha problem med julstämningen så här på första advent:



Nu vet vi vilka som skall misstänkas om bocken antänds...

Nåväl, en julsång kan nog vara på sin plats. Brian Setzer med storband tolkar Kay Starrs "(Everybody's Waiting For) The Man With the Bag":



(Vad jag förstått ett mycket populärt nummer att framföra i de julshower som ibland sätts upp i amerikanska skolor. Är det något särskilt i den som visar solistens duktighetsgrad? Eller är det helt enkelt bara en klämmig låt?)

Jenny Berggrund har dragit igång sin julkalender, med samma tema som förra året. Här kan man alltså få reda till den riktiga bakgrunden till allehanda märkliga jultraditioner och -företeelser.
http://rymdpromenad.blogspot.se/search/ ... ulkalender

Ont om bra jullåtar som inte känns sönderspelade, men den här var okej...

Naturligtvis går Yngve Stoor het på grammofonen.

En riktigt sublim jul önskas er alla!

Om vi ska snacka jullåtar så finns det egentligen bara ett alternativ, den magiska Christmas Time (Don't Let The Bells end) av brittiska The Darkness: https://www.youtube.com/watch?v=VQhuoY5h2kE

Idag är det första advent:

Och idag är det den andra advent:

K-E Lindkvist skrev:Och idag är det den andra advent:

Har du riktigt långsamma stearinljus eller släcker du dem direkt efter den symboliska tändningen?...

Wakuran skrev:

K-E Lindkvist skrev:Och idag är det den andra advent:

Har du riktigt långsamma stearinljus eller släcker du dem direkt efter den symboliska tändningen?...

Liljeholmens Kronljus. De får brinna i ca 30 minuter varje gång. Adventsljusstakar har mycket gemensamt med bröderna Dalton tolkade av Morris...

Det ser iofs ut som det första ljuset var något längre än de övriga, redan från början, när jag tittar närmre...

Wakuran skrev:Det ser iofs ut som det första ljuset var något längre än de övriga, redan från början, när jag tittar närmre...

Bra observerat. Jag lyckades inte trycka ner det lika långt i ljushållaren som de andra.

Vet du vem det är som tecknat? Det ser ju ganska amerikanskt ut...

Litet som någon gammal amerikansk Mad-tecknare, som Bob Clarke …???

Wally Wood, så det var väl inte heltokigt gissat på sitt sätt

Man kan möjligen ta det på hans negativa inställning till tillvaron då.

Så blev det tredje advent:



Här skulle jag vilja slå ett slag för en i mitt tycke mycket underskattad "julfilm" (eftersom den floppade i hemlandet förlades den svenska premiären till dödperioden på biograferna i maj/juni), Reindeer Games (Dubbelspel) från 2000 med Ben Affleck, Gary Sinise och Charlize Theron. Även i slutet av sin långa karriär visste John Frankenheimer hur en slipsten skulle dras...



En riktigt elak thriller med en minst sagt krystad plott som omväxling till den i dessa tider tämligen uttjatade Die Hard (som med svensk premiär i september 1988 näppeligen kvalificerar sig som julfilm den heller...)

Fjärde advent och hög tid att tända det sista ljuset.



Med anledning av att det är den 23/12 tycker jag att den här power-pop dängan med Niklas Strömstedt & Gyllene Tider (från den omistliga julskivan Glitter, glögg och rock 'n' roll) passar som dagens soundtrack.

Ett osvikligt sätt att komma i rätt julstämning oavsett väderlek och vistelseort är att läsa Morberg firar jul av den oförliknelige Per Morberg.

Inte utan en viss självdistans berättar han om familjens julfirande på Tullgarn med recept på att vad där tillhör, och hur han själv högst motvilligt deltar i densamma.

Dessutom poserar han i många av bokens fotografier på ett sätt som är taget direkt från Jenny Nyström, Carl Larsson och Bruno Liljefors. Ganska kul grepp faktiskt.