I tidiga Gottfredson-serier heter Långben inte Goofy, utan Dippy Dog.
För att vara exakt Dippy Dawg, vilket förstås är nån slags dum-stavning för Dog. Och jag tycker Långben och Pluto är kolossalt lika, tydligt samma sorts hund.
Att Petter är en katt tycker jag är givet. Han är ju rätt lik Lucifer, rentav. Men visst är det tydligast i de äldre verken.
I tidiga Gottfredson-serier heter Långben inte Goofy, utan Dippy Dog.
För att vara exakt Dippy Dawg, vilket förstås är nån slags dum-stavning för Dog.
Inget att hänga upp sig på, men jag tror faktiskt att han hetat både Dawg och Dog, men har inga större belägg för det annat än att jag tror mig ha läst det i några Gottfredson-serier.
Enligt min åsikt så är Petter definitivt en katt. Han påminner i alla fall mer om en katt än om en hund i de tidigaste Gottfredson-serierna. Dessutom känns det på något märkligt sett mer logiskt att Petter är katt med tanke på att Musse är en mus men det kanske bara är jag som tycker så.
[/quote]
nej enligt mej är Svarte petter inte en katt utan snarare nåt mellanting mellan hund och björn...
Enligt min åsikt så är Petter definitivt en katt. Han påminner i alla fall mer om en katt än om en hund i de tidigaste Gottfredson-serierna. Dessutom känns det på något märkligt sett mer logiskt att Petter är katt med tanke på att Musse är en mus men det kanske bara är jag som tycker så.
[/quote]
nej enligt mej är Svarte petter inte en katt utan snarare nåt mellanting mellan hund och björn...
Det finns vissa likheter inte bara mellan Petter och Lucifer, utan också mellan Petter och tidiga Gustav. Fet, elak kattracka. Hundar lämpar sig inte som förebilder för elaka figurer, hellre för dumma (Långben, Björnligan).
Ju längre Disney-serierna går desto mer glömmer tecknarna bort att det är djur. Nästan märkligt att Kalle har kvar näbben. (Ankan i Livet Leker/Reservatet tappade ju näbben och blev människa, så nog händer det.)
Seriemediet bygger ju inte på egna djurschabloner - utan på de föreställningar som finns i folksagorna. Stora delar av funnyanimal-genren bygger ju direkt på folksagor (inom Disneys värld så har ju såväl Kalle Anka, Zeke Varg och Bror Kanin sina ursprung i folksagor). I denna tankevärld är rävar listiga (Robin Hood, Bror Räv), gåsar lata och dumma (Mårten Gås), hönor tjattriga (Klara Kluck), vargar farliga (Zeke Varg) osv. Detta blir f.ö. kanske extra tydligt inom Looney Tunes-världen.
Vidare så finns det en dramaturgisk poäng i att låta djur av en viss art uppträda på ett motsatt sätt än vad som förväntas av dem (Lilla Vargen t.ex.). Även Arne Anka måste sägas vara ett exempel på detta då den ifrån början var en satir/kritik/hyllning till Kalle Anka - skulle Arne t.ex. ha varit en gris skulle hela den aspekten av serien gått förlorad.
En annan orsak till varför funnyanimal-figurerna artbestäms på det sätt dom gör är att serieskapare - som alla konstnärer - har vissa favoritmotiv - Bamse var tillexempel inte den första björnen Rune Andreasson skapade. Carl Barks lät de flesta av sina bifigurer vara björnar eller hundar (att sedan vissa av dessa - såsom Björnligan - utvecklade sig till återkommande figurer är ju i detnärmaste enbart en slump), och - som sagts - flera av sina skurkar vara grisar.
Vidare blir det ofta naturligt att när en fiktiv världs nya karaktärer presenteras låta dom tillhöra samma art som huvudfiguren - extra påtagligt blir det när det gäller släktningar; att låta Kalles farbror vara en hund, Bamses barn ankor, eller Hacke Hackspetts brorsbarn katter, skulle upplevas synnerligen underligt.
När det gäller Musse Piggs arttillhörighet torde det delvis bero på att Disney ville ha en lätritad figur en stor cirkel som huvud, två som öron och två som nos - han kom helt enkelt att bli en mus av grafiska skäl.
Ännu ett skäl till varför Musse blev en mus skulle kunna tänkas vara att den figur som var planerad till att bli hans huvudfiende var en katt - ett klassisk motsattspar (som även utnyttjas i serien "Maus").
