Magnus skrev:Verkar som att LR26 bestämt sig för den ståndpunkten redan innan han startade tråden.
Det var inte riktigt så det det gick till. För några veckor sedan såg jag av en slump en Barkssida på någon sajt när jag letade efter något helt annat. Minns inte exakt vad. Det som i alla fall slog mig då som snabbast var att bildkompositionen var väldigt slätstruken, men tänkte inte mer på det. På SPX pratade jag med ankisterna och mindes då att jag reflekterat (i förbifarten) över en ordinär komposition. Men eftersom jag inte lagt vad det handlade om på minnet så gav detta ingen ledtråd eller närmare inblick i vad jag sett, kanske inte ens var Barks även om jag uppfattat det så.
Nåväl, då jag ogillar att ha ogrundade åsikter om saker och ting, försökte jag lokalisera vad jag sett men hittade den inte. Däremot i jakten på det snubblade jag in på en helt annan upptäckt, det som jag tagit upp här. Vilken verkligen slog mig med häpnad när jag istället började titta närmare på det fenomenet.
Jag är fortfarande förbryllad över vanligheten, så som jag uppfattar den, och bitvis också förvånad att detta inte tagits upp tidigare.
Jag har inte tittat närmare på den där sajten Wakuran länkade till, men såg att det var rätt många exempel. Men ville så att säga finna ut detaljerna i min egen undersökning, för att inte bli vinklad och försöka göra en så objektiv analys som möjligt.
Även om jag menar att bedömningen är objektiv sticker jag inte under stol med att visst skruvade jag till formuleringarna väldigt hårt. Det föll sig som rimligt då det ändå var en berömdhet som skulle granskas.
Nu är fenomenet belyst i alla fall, och för Barks-fansen kan man bara säga att det var otur att det råkade bli han som blev galjonsfigur för klaff-fel. För visst förekommer det över allt, i olika utsträckning.
Huruvida man ska ta upp även negativa saker man stöter på inom serier. Ja det tycker jag nog man ska. Ser det både som en möjligt att då få de positiva aspekterna presenterade av andra som sett saken ur en annan synvinkel, och då kanske det inte är så fasligt längre. Att försöka sopa under mattan eller mörka något, bara för att det råkar innehålla dåliga saker tror jag inte är rätt väg att gå. Men självklart ska man heller inte haka upp sig in absurdum, och med det sagt lämnar härmed mina små fynd från Ankeborg.
Man kan också konstatera att vi alla har olika infallsvinklar och lägger märke till olika saker när vi läser en serie. Det är väl därför polisen uppskattar många vittnet, för folk lägger märke till så olika saker. Sätt en prick över i i pratbubbletext som är satt med versaler och mitt larm slår igång direkt på full volym, medan de flesta inte ens skulle lagt märke till det. Jag å andra sidan missar helt andra saker.
Som avslutning bjussar jag på två klaff-fel ur Tintin också.
Eventuellt är det bara hos engelska textaren glömskan slagit till, det är ju inte ett tecknarfel i detta exempel. Men ett klaff-fel är det inte desto mindre.
Här är det dock garanterat Hergé som förlagt skrivbordsunderlägget, för mycket Aguardiente kanske.