Jag har läst om Svenska Seriers andra årgång (1980), och jag tänkte passa på att skriva en recension. Just denna årgång var dessutom den allra bästa, enligt min mening.
Redan på omslaget på nr 1, stöter vi på något som förmodligen skulle vara helt omöjligt på ett serietidningsomslag idag, nämligen en naken dam. Redaktionen skrev att de fick nästan ingen kritik alls för detta omslag. Det var en helt annan tid, som det brukar heta. Omslagsbilden hör till serien “Heaven Hansson” av Mats Jönsson, som senare blev redaktör för Fantomen-tidningen. I detta nummer finns även den alldeles utmärkta serien "Rabbit" av Peter Lundblad, som senare även publicerade den i det egna seriefanzinet "Olberska Paradoxen", där han tillsammans med polare hade tränat på serieskapande i flera år. Något av en personlig favorit är "Fjantomen", trots att det kanske har gjorts för många Fantomen-parodier egentligen, men denna är annorlunda.
I nr 2 finns Joakim Andréassons mästerverk "Flygkapningen", som jag tycker är den bästa serie som han har gjort, och även den publicerades senare i ett seriefanzine (Banzai nr 1). Den är från den tiden då Johan ännu inte hade börjat teckna med pensel, och jag gillar verkligen den personliga crazy-teckningsstil som han hade då, och här även med ett kul och bra manus. Helt klart min favorit i detta nr, men den serie som fick bäst betyg i läsaromröstningen för detta nummers serier, är SF-serien "Besökaren". En serie som jag absolut gillade på den tiden, men när jag nu läser om den, känns intrigen alltför väl använd av andra. En serie som jag inte gillar är Anders Blomdahls "Zat-Rat". Blomdahl ville ha med mer experimentiella serier i Svenska Serier, och visst är den experimentiell, men det ska ju helst bli bra också.
I nr 3 återkom serien "Pille Pil" (som även var med i förstanumret från 1979) med ett nytt avsnitt. Jag tror att jag gillade den Robin Hood-inspirerade serien "Pille Pil" lite som barn, men absolut inte nu. Varken manus eller teckningar håller, och det känns märkligt att den fick bra betyg i läsaromröstningen. En serie som dock fortfarande håller är "Dr Claaz zoo" av veteranen Claes Uggla, som jag dessvärre inte har sett mer av förutom i samband med en redovisning av Göteborgs-Postens serietävlning från 1968.
Nr 4 upptas till stor del av SF-serien "Somac", som är inspirerad av datorn HAL 9000 och "2001 – ett rymdäventyr". Stundtals riktigt fint och proffsigt tecknad, men då och då desto mer amatörmässigt. I övrigt inget mer nämnvärt i detta nummer, tycker jag.
Desto bättre är nr 5, som börjar med Mikael Grahns mästerverk "Dix Dogfight". Har ni ej läst denna serie, så har ni verkligen missat något! Och den verkar inte bara vara min personliga favorit, utan den är även den serie som fick flest 5:or av alla serier i Svenska Seriers läsaromröstningar, enligt vad jag har förstått. Mikael Grahn visar här att han redan då verkligen behärskade både tecknande, manus och helheten. Det är bara synd att han därefter jobbade med Horst Schröders manus (albumen Grön natt och Pearl) istället för att göra serier med egna manus.
Även Claes Tobiasson visar att han verkligen kan hantverket med serien "Djungeldjupt", och det faktum att han inte verkar ha gjort (eller fått publicerat) något mer, är även det synd.
I nr 6 får vi läsa en längre serie (Julius & Caesar) av Alf Woxnerud, som senare har gjort proffserier såsom "Ferguson" m.m. i bl.a. 91:an, Pyton och Svenska MAD. Men jag tycker att det blir betydligt roligare när han får mer fria tyglar såsom här. Kanske inget mästerverk, men med hans välgjorda teckningar i crazy-humor-stil, blir det kul även med manus, som inte är i toppklass.
Även nr 7 är ett riktigt bra nummer, som inleds med Joakim Pirinens serie om Jack Snorvel, som jag inte gillade som barn, men som verkligen har växt i och med omläsningar. Detsamma gäller Olle Bergs "Holger Swax", som verligen håller att läsa om många, många gånger. Även Patrik Norrman och Hans "Charlie" Christensen har med bra serier.
Slutligen då nr 8 (julnumret), och där gillar jag serien "Trollkarlen från Bagdad" även om den har en del svagheter. Klart bäst och proffsigast är dock Tommy Strindholts "Supersnutarna". Att han senare fick jobb som serieskapare på 91:an-tidningen var absolut helt välförtjänt.
Sammantaget hamnar Mikael Grahn och "Dix Dogfight" på första plats. På andra plats: "Flygkapningen" av Johan Andréasson. Och på tredje plats: Joakim Pirinen och Olle Berg.