Recensera din favorithistoria

[Stenens vise]

Jag tänkte att man kunde dra igång med en kedjeresension av allas favortithistoria från en serie. Det kan vara allt mellan en Prayerhistoria till ett Bamseavsnitt på TV, bara det har seriekoppling. Sedan kan man diskutera serierna, men helst med citat från dem då ifall det kommer andra recensioner imellan. Men det vore enklast om man höll sig till bara en recension av var sak, så det inte blir så rörigt. Så om din favorit redan har valts och du tycker att upphovsmannen lömt något kan du nämna det. Om nu ingen annan skulle vilja börja så kan jag stata med min.

[Stenens vise]

Ok, då kör väl jag, så kanske folk får upp ögonen. Och eftersom jag är inbiten ankist och Rosaälskare så är min favorit Rosas "Brev hemifrån, eller den gamla borgens nya hemlighet”.

Resume: Efter äventyret med korsfararkungarnas krona reser ankorna till von Ankaborgen. De ledes dit av ledtråden med von Ankaättens pläd under kronan, och med förhoppningar om att där hitta större skatter. De möts av borgens omhändertagare, som utan vetskap är Joakims egen syster Mathilda, som han inte träffat på 25 år, vilket kunde enligt Mathilda varit längre, som lämnade ankeborg när broderna blev för girig. De är dock inte ensamma med sin vilja till skatten.

Redan när jag såg framsidan till första delens nr. kände jag att det var något specielt med den serien. Allt var så vältecknat. Alla ansiktsuttryck var så berättande om personerna, och om du någonsin sett den håller du säkert med. Själva storyn är en perfekt mix av alla Rosas trumfkort: historisk fakta, skattsökande och en mängd humor. Den innehåller även en massa detektivgåtor, vilket Rosa borde göra mer av. Intrigerna mellan personerna är underbara att läsa (främst Joakim och Mathilda, Maurice och Molay). Själv tycker jag att det här hade kunnat passa som ett avslutande kapitel på Farbror Joakims liv, då han försonad med sin syster äntligen fått svar på en av hans livs stora frågor. Så hade i alla fall min film om Joakim slutat.

[Erik S]

Eftersom jag har en svår allergi mot döda trådar försöker jag återuppliva tråden med denna lilla recension.

Om inte annat så kommer tråden högre upp på listan över trådar i kategorin i alla fall...

Som den fantomast jag är väljer jag ett av mina favoritserier med Fantomen:


"Mannen som dog två gånger"

av:
Norman Worker (manus) och Hans Lindahl (teckning)

Publicerad i:
Fantomen 19/1997
Fantomen Krönika 59 (1/2004)

Handling
I Fantomens krönikerum finns en särkörnika, med en berättlese nedtecknad av den 10:e och 11:e Fantomen tillsammans. Äventyret berättar följande:

Singhpiraterna attackerar ett skepp som den blivande 11:e Fantomen och hans mor färdas i. Som tur är finns den 10:e fantomen i närheten för att ta emot sin familj. Det hela leder till en svärdsduell mellan honom och piratledaren Ashar. När duellen börjar tar den falske piraten upp en pistol och skjuter fantomen i höger axel och i huvudet. Fantomen färdas av bandarerna och familjen till dödskallegrottan där hans skottskadade arm amputeras.

Sonen svär eden och får den goda ringen och blir alltså verksam som fantomen, trots att fadern är i livet. Den onda ringen behåller dock fadern, planerar en plan och övar upp sig på svärd och armborst. Han utmanar Singhledaren på duell igen.

Det blir en dödlig utgång...

...för båda två

Nedre halvan av texten behöver markeras för att ses. Detta för att inte sabba läsupplevelsen för någon.


Varför är serieavsnittet så bra?
Jag gillar nästan alla historiska äventyr med Fantomen, men detta sticker ut.

Äventyret gjorde Norman Worker sent under sin karriär. Likaså Hans Lindahl. Ett bevis för att alla Fantomenkretörer inte är som Jaime Vallvé, som försämrades kraftigt med tiden. Worker förbättrades istället. Och Lindahl är lika bra både på 80- och 90-talet.

Detta är ett mycket spännande, känslofyllt och vältecknat (det är ju Lindahl!) äventyr. Första gången jag läste det var det nästintill omöjligt att avbryta läsandet, man var fast! Rekommenderas absolut.

[Erik S]

För övrigt kanske det här tråden förtjänar att klistras. Jag tycker det i alla fall. Och fixar det nu.

[Stenens vise]

Hehe, jag antog tydligen lite för tidigt att det här skulle bli en rush. Kul att du skrev, det var roligt att läsa din recension. Verkligen spännande, något jag gärna skulle läsa.

[Oskar]

Resension av Don Rosas absolut roligaste skämthistoria:
I TYNGLAGENS NAMN
Magica mommer för att snå joakims första krona. Till sin hjälp har hon en formel som gör att Kalle o Joakim får 90grader omvänd gravittasion.
Magica snor kronan o flyr. Med vissa svårigheter börjar jakten på magica. Då de kommer ikapp henne vid flygplatsen ovänder hon deras gravitation ännu värre!!

Jag tycker mycket om Rosas naturlagsberättelser och den här är den absolut roligaste!

[Comic man]

Det vore synd att låta en bra tråd ligga, så jag bidrar gärna med en till serie: White Clouds av Hisae Iwaoka ([url="http://www.onemanga.com/White_Clouds/0/01/"]länk till serien[/url]).

Det är en 16 sidor lång/kort manga om en familj och deras hund, Shiro. Den behandlar vardagshändelser i hundens sista dagar, hur farfar går på promenader med Shiro och hans minnen från när farmor var i livet. Den har djup och flerfald. Dessutom måste denna berättelse ha det utan tvekan vackraste slutet, även om teckningarna i övrigt sticker ut vad det gäller manga i allmänhet. Rekommendation.

[Stenens vise]

Verkligen mysig. [:I] Sorglig och vacker. Fast jag blev nog lite smått fundersam vilket håll man skulle läsa den åt. Tror jag bestämde mig att "vänster till höger" var rätt på sista sidan. Bra slut, gillade teckningarna.

[nicklas.johansson]

Jag tillhör inte någon av de stora Kalle Anka-fantomerna här på forumet, men jag har en favorithistoria. Jag har inte läst den på säkert femton år men den har ändå fastnat på näthinnan. Det Kalle äventyr jag tänker på publicerades 1985. Exakt vilket nummer kommer jag inte ihåg men det kan ha varit nummer tio eller fjorton.

Att den fastnat i minnet kan ha att göra med att det är ett av de inte allt för många historierna där Kalle överglänser farbror Joakim. I korthet så får Kalle får låna en fin bil av Joakim, en "snobbilac" tror jag att det var. Naturligtvis så kvaddas bilen och Kalle bestämmer sig för att tjäna ihop pengar och köpa farbror Joakim en ny...

...och han lyckas mer än väl. Han gör vågade affärer och klarar sig helskinnad hela vägen ut. Det är just den punkten som gör att det här avsnittet skiljer sig ur mängden. Det finns antagligen fler men inte som jag läst.

/Nicklas

[Comic man]

Hm, jag känner igen en liknande serie men där förlöpte det så här: Kalle lånar Joakims skrytbil, Kalle lovar bort bilen till en gammal klasskamrat, sedan tvingas Kalle tjäna ihop pengar till en ny, den bortlovade bilen återvänder varpå Joakim tar den tillbaka, och Kalle och knattarna får förnöjt behålla den nya bilen. (Jag ska se om jag inte kan hitta en bild som jag kan lägga in här framöver.)

[nicklas.johansson]

Jag kanske inte minns serien så bra ändå! Det kan mycket väl vara samma serie vi talar om.[B)]

[Agentum]

Öh, den här forumdelen funkar inte, ingen vågar skriva nåt då det måste vara så pretantiöst och läst av max 20 personer ungefr för att det ska duga.

Egendomligt alltihop, men väldigt hindrande.

[Peral]

Lättare att skriva om en serie som bara lästs av dig och någon borta i Turkmenistan, vem kan då säga att du har fel, det blir lite som när det gäller Nobelpriset i litteratur

[Zara Hero]

Kan vi inte fejka recensioner av icke-existerande serier som borde finnas? Som saknas i världen!
Fantastiska cross-overs, osannolika samarbeten mellan olika tecknare och manusförfattare. Eller helt påhittade serieskapares helt påhittade alster! Helt påhittade serietidningar och uppfunna seriealbum. (Men inga inga inga grafiska romaner!!!!)

[Peral]

Visst det låter som en fantastisk ide- som gjord för ditt kreativa tangentbord!

[Zara Hero]

Och ditt?

[BoJustBo]

Man får la återuppliva en sedan länge död tråd ifall den är en sticky på toppen av sektionen? ;-P

Min favvo historia är 2001: A Space Odyssey av Arthur C. Clarke och Stanley Kubrik. Fast det är boken jag gillar mest, filmen är ok.
Ingen annan bok har så väl uppnått potentialen av science fiction att få universom att kännas som en oändlig plats där allting är möjligt.

Arthur C. Clark skriver mycket klart och tydligt utan att för den sakens skull anta att hans läsare är dumma. Det är ett klart språk använt för att föra fram komplicerade ideer.

Vissa föredrar filmversionen på grund av att den är mycket mer mystisk än boken. De båda är ju nästan dialåg fria men medans filmen då ofta blir en stumfilm så har boken en berättar röst så att säga.
Men trots att jag är en person som tenderar fokusera mer på det visuella än det som beskrivs med text eller röst i film/serier så tycker jag att bokens beskrivningar fungerar ännu bättre än filmens visserligen underbara visuella framställningar. Filmen är förövrigt kanske den snyggaste filmen någonsin gjord.

Boken fick 3 uppföljare, 2010, 2061, 3001. Medans alla är bra och kanske skulle kunna hamna på en top 20 roman-lista om jag skrev en sådan så är det en skum bokserie där varje bok utspelar sig i ett något annorlunda version av universum. 2010 till exemplel kräver att du både läst boken och sett film versionen av 2001, dom båda har ganska stora skilnader i sin sista tredjedel.

[Wakuran]

Nu finns ju 2001 som serie också.

Annars så skulle inlägget kännas litet OT utan seriekoppling...

http://sequart.org/magazine/20651/on-ja ... e-odyssey/

[BoJustBo]

Nä denna tråden kräver inte seriekoppling men visst finns det en serie och även en reboot serie (också skriven och tecknad av Jack Kirby) som knyter in bokens värld med marvels. Det blir ganska bonkers, mycket psychedelisk konst (mums) men också en aning tråkigt i manus departementet.

[Wakuran]

Vet hut! Går du emot OP:s påbud?

Jag tänkte att man kunde dra igång med en kedjeresension av allas favortithistoria från en serie. Det kan vara allt mellan en Prayerhistoria till ett Bamseavsnitt på TV, bara det har seriekoppling.