Garth (av Steve Dowling)

[RioGrande]

Har just läst två fantastiska, albumlånga, Garth-historier. Tecknaren på den tiden, Steve Dowling, tecknade mer entusiastiskt än bra och har väl mer eller mindre förpassats till fotnotsnivå av historikerna i och med Frank Bellamys inhopp på serien senare.
Men oj, vilka otroliga manus! (Var det Dowling själv som skrev, någon som vet???)
Den ena var (mer eller mindre) en ren deckarhistoria i boxningsmiljö... den andra (i Agent X9 nr 6 1990) en helt fantastisk skröna, som -- i ett och samma välpackade äventyr! -- lånat från följande populärlitterära myter: skönheten och odjuret, den galne vetenskapsmannen som, likt Skalman, sover fram lösningen på de problem han ställ inför, vampyren, den galna kvinnan som bränner ner slottet (känd från Jane Eyre och Rebecca), hjälm och mantel med flyg- och osynlighetsförmåga (från den antike guden Hermes, fast i serien kommer grejerna från planeten Jason, varifrån Garth just återvänt från en tidsresa...). Lägg därtill att detta utspelar sig i ett Rumänien på andra sidan järnridån med regeringstrupper som kämpar mot rebeller som låtsas vara zigenare. Självklart är rebellernas ledare i själva verket den unga adelskvinnans försvunne bror (som egentligen inte är hennes biologiske bror, vilket gör att de kan gifta sig...)
Fattar ni? Fattar ni? Vilket guldfynd!

[Peral]

De får bli ett vindsbesök och leta reda på nr. 6 1990

[Ingemar Bengtsson]

Peter O´Donnell skrev manus till Garth under åren 1953-65 och hann med 28 avsnitt under den tiden (källan är ett av Titans Garth-album från 80-talet). Förmodligen är det väl ett av hans manus du gillade. Annars är ju inte Garth direkt den bästa serien man har läst. Mig veterligt finns det inga samlingar med O´Donnells avsnitt.

[Peral]

Det är med Garth som alla andra serier att kvalitén beror på vem som skapat de olika episoderna!

[Agentum]

Det finns en del serie man kan funder över, en annan är ju Kapten Kloss tex. en kommunist liksom.

Den här nämnda har jag aldrig läst, men den lät annorlunda får man säga.

[Wakuran]

Kom inte Kapten Kloss från Östeuropa? Då låter det inte så skumt med en kommunistisk hjälte...

[Agentum]

Jo, det är skitkonstigt, förmodligen kommer serien från öst då under kalla kriget.

Det är ju mot nazism men han är kommunist, käns så udda idag haha.
Han är väl nån undercoversnubbe på nåt sätt.

[RioGrande]

http://seriewikin.serieframjandet.se/index.php/Garth

Tydligen var det någon som hette Freeman som skrev serien i början; nästan helt säkert hans späckade manus jag hamnat i och fascinerats av.

[RioGrande]

Jo, det är skitkonstigt, förmodligen kommer serien från öst då under kalla kriget.

Det är ju mot nazism men han är kommunist, käns så udda idag haha.
Han är väl nån undercoversnubbe på nåt sätt.

Jag dumpar även en länk till Kloss här:
http://seriewikin.serieframjandet.se/in ... pten_Kloss

[Agentum]

Ok det förklarade lite, jag har väl kanske nåt haldussin tidningar och egentligen är det ingen dålig serie heller utan väldigt annorlunda än man är van med, ni vet amerikanen eller engelsmannen är ju hjälten normalt sett så att säga.

[RioGrande]

Svensk tv köpte väl den här tv-serien för att försöka vara lite "neutrala" under kallakrigetperioden. Och eftersom vi bara hade statlig television då så räckte det att något "gick på tv" (gick på tv för tio år sedan) för att det skulle generera intresse för en serietidning tiotals år efter att serien hade visats (jfr Bamse, Scooby Doo, Helgonet, U.N.C.L.E. Goliat, Bröderna Cartwright, Åsa-Nisse, Lilla Fridolf ( i och för sig mest radio, men ändå))
[:)]
Idag, när vi har hundratals kanaler att zappa mellan, är det svårare för en serietidningsprodukt att slå brett (över huvud taget upptäckas av den breda massan). Helt oavsett om den handlar om en figur som även blivit tv.

[RioGrande]

Har nu även läst "Det levande berget" med Garth, väääldigt underligt tecknat av Steve Dowling (Skrafferingsstreck huller om buller, i ansikten, i bakgrunder. Gubbar huggna ur vedträn.). Härligt välskrivet av Freeman. Det finns en otrolig naiv berättarglädje i de här tidiga Garth-serierna. Inte så psykoanalytiskt new age-aktigt som sjuttiotalsavsnitten ofta tenderade...

[RioGrande]

Var någon som tyckte om Bellamys Garth? Jag orkade sällan läsa de serierna, så som jag minns dem var de ganska korta och hade ungefär samma handling varje gång: Garth är ute och seglar (eller går eller sover), får ett slag i huvudet (eller svimmar eller somnar) och hamnar i en historisk händelse (am inbördeskriget, fr revolutionen, stenåldern...), dras in i någon form av konflikt, det blir väldigt kritiskt (kanske är till och med en pil, kula eller stenklubba på väg att tränga genom hans skallben) och sedan kommer gudinnan Astra och räddar honom, har lite sex med honom och sedan måste hon ge sig av till gudsvärlden igen, Garth ser lite ensam och ledsen ut. Slut. Det hjälpte inte att Bellamy tecknade okej...

[Wakuran]

Litet kul ändå att den manliga hjälten verkar så hjälplös, sen kommer en kvinna och räddar honom, passar på att ha litet sex när hon ändå är där och sticker igen...

[Peral]

Jag tror att det jag störde mig mest på Garth var de övertydliga textplattorna typ "Garth spännde sina enorma muskler och..."

[RioGrande]

Det som är kul en gång blir lite förutsägbart gång nr 17?
Min personliga åsikt är att de långa Steve Dowling-äventyren från 40-talet och femtiotalets början, som fyller en halv Agent X9-tidning, är mycket roligare. Mer naiva och späckade med litteratur- och pulpreferenser. Prof Lumiere tar mer plats i Garths känsloliv (och Astra mindre) i dessa också. Dowlings teckningar är en bergochdalbanefärd. Ibland är de riktigt fina, ibland är det bara lite streck kors och tvärs. Söp karln?

[Peral]

Han kanske hade problem med pressläggningen och var tvungen att växla tempo!

[RioGrande]

Hm. Gott om tid... Då har jag tid att skissa och så. Rita fint.. Tu dum de dum... Tralalala...
Men en annan vecka: Oj, måste lämna serien om en timme. Äsch jag bara krafsar ner något, det är ju ändå så mycket text att det inte gör något om man inte ser vad bilderna föreställer....

[Ingemar Bengtsson]

Steve Dowling jobbade alltid med assistenter, oftast John Allard, så man skulle väl kunna anta att någon av dem blivit sjuk så den andre har fått göra hela jobbet. Under en period på 40-talet var det en annan assistent inblandad när Allard var inkallad, så det skulle kunna vara Martin Hailstone som lärt sig jobbet under denna episod?

[Ingemar Bengtsson]

Kanske lika bra ni får lite kalenderbitarinfo:

Manus:
Steve Dowling (1943, tills Freeman tog över)
Don Freeman (1943?-1952)
Peter O'Donnell (1953-1966)
Jim Edgar (1966-oklart hur länge han höll på, men minst till mitten av 80-talet, troligen längre)
Angus Allan (okända årtal, troligen efter mitten av 80-talet?)
Jag har för mig att jag har läst någonstans att Martin Ashbury ska ha skrivit manus själv också, men vet inte hur tillförlitlig denna information är.

Illustrationer:
Steve Dowling (1943-1968)
John Allard (1943-46, 1948-1972)
Dick Hailstone (1946-48)
Frank Bellamy (1971-76)
Martin Ashbury (1976-1997)
Allard och Hailstone var Dowlings assistenter. Allard förefaller, att döma av teckningsstilen, ha gjort de första tolv stripparna i äventyret "Sundance" själv, för att därefter jobba tillsammans med Frank Bellamy på detta äventyr och de två närmast följande. Därefter skötte Bellamy jobbet ensam, då han inte ville ha någon assistent.

Mina källor är Titans samlingar från 1984 och http://en.wikipedia.org/wiki/Garth_(comic_strip)
På wikipedia-sidan finns en episodlista, men tyvärr utan årtal och information om vem som gjort vad.