KRax skrev:Megalex däremot, bland det sämsta jag någonsin läst. Tror jag, blev i och för sig riktigt trött på dator-teckningarna, så det kan ju vara så att jag missade storyn för att jag var så sur på bilderna.
Minns att jag verkligen hatade bilderna när jag läste något kapitel i engelska Metal Hurlant för länge sedan men när jag bläddrade igenom boken för ett tag sedan hade jag inga problem med det. Lite lustigt eftersom när det gäller CGI i film så har det snarare gått åt andra hållet för mig.
Inkalen har jag börjat på nu och man kan se att från den har det lånats en del, nu vet jag inte exakt när de första delarna gjordes men jag gissar före sent 70tal?
För Judge Dredds värld har ju massor av detta bara i mer svart humoraktig stil och den kom igång runt 77-78 nångång. Det står 1981 men isf kan man undra hur det hände, det är för många likheter, men iofs kan båda ha samma inspirationskällor från sci-fi då det käns underligt om han läst Judge Dredd och tagit delar från den serien och gjort en hardcore variant.
Och Incalen har en hel del Dune i sig.
I var fall börja här, den är mycket pga teckningarna mycket mer lättilgänglig än Metabaronerna, dock är det inte direkt enorm skillnad i hur den är skriven alls. Samma grej med nya koncept, extrema grupper och dekadenta värdelösa ädlingar men så är det samma värld med.
Metabaronerna är tecknade på en annan nivå mer kyligt mörkare sci-fi i stilen.
Men iaf har man läst Dune kommer man se mycket likheter och jag förstår att Jodorwsky ville göra en storsatsning på en Dunefilm med den m dock var ogenomförbar. I var fall hämtar han inspirationen från det.
Finns element från El Topo och Holy mountain också (som ju är Jodorowskys helt egna projekt). Om man ser dokumentären om Jodorowskys Dune inser man att han nog hade gjort en radikalt annorlunda historia av boken. Författaren skulle nog inte kunnat känna igen sin text.
Ok, jag har ingen expertis om detta, jag skriver bara vad jag ser i det, kasta på att de gillade 2001 a space odyssey, alla geometriska figurer och basfärger på varandra. Men jag menar inte att det är stöld bara att det inte kommit från inget.
Det är ju iaf ett sammanhängande äventyr bra mycket lättlästare än metabaronerna.
Färgläggningen är perfekt med imo, ej realistiskt utan passar för just detta helt enkelt, konstigt att ändra den i Sverige som jag hört?
Mao alla lånar delar från andra källor men här lyckas det ju komma ut bra.
Ok det saknas helt saker som personuppbyggning och dylikt men det gör inte alls lika illa som i metabaronerna som är bra seg att läsa i följd. Under 90talet främst gav jag mig på att läsa vad som var klassisk sci-fi då det ansågs som nåt man borde gjort.
Och en sak är mycket vanlig, just att personerna är ytliga och arketyper och det är det som händer dem du åker med på inte för att få mer info om personerna själva. Vissa bygger upp rätt komplicerade världar som Isaac Asimov men det är knastertort och allvarligt, funkar iofs bra. HG Wells, Orville, Philip k. Dick och Bradbury ja vafan klassiker som Jules Verne.
Andra har hjältefigurer som råkar ut för fantastiska äventyr, det för att de var inte mer än till för trycknng i diverse pulpmässiga sci-fi tidningar, men de blev senare klassiska grepp.
Jag menar bara att det saknas inte källor ens längre tillbaka i tiden, snarare har de förvanskats av moderna saker som hyllas enormt fast de inte är i närheten, dock har ju mycket fått chansen i moderna filmer tex på gott och ont.
Nu har jag läst Before the Incal med och den berättar om hur staden fungerar och om Difools uppväxt där, man får många puzzelbitar till att begripa som inte den episka Incalen alls ger. Och förstås lite mer djup med och vad det är han ska minnas vilket man mest är undrande över i slutet av Incalen. Ok dialogen är snurrig här och där som i de andra, men man vänjer sig.
After och Last Incal avklarade, vettigt slut på det hela.
När det gäller Inkalen tycker jag Jodorwsky har lite mer credit men man ser att många delar redan används förr av Moebius, flygödlor, knepiga framtidsdektektiver, samma funderande kring androgyna människor och annat.
Knappast att han bara var tecknare, och troligen är det väl han som ju redan förstod sig på just serier som gör Incal läsbar ändå tror jag.
Agentum skrev:Ok, jag har ingen expertis om detta, jag skriver bara vad jag ser i det, kasta på att de gillade 2001 a space odyssey, alla geometriska figurer och basfärger på varandra. Men jag menar inte att det är stöld bara att det inte kommit från inget.
Det är ju iaf ett sammanhängande äventyr bra mycket lättlästare än metabaronerna.
Färgläggningen är perfekt med imo, ej realistiskt utan passar för just detta helt enkelt, konstigt att ändra den i Sverige som jag hört?
Om du är nyfiken på hur den nya färgläggningen av Inkalen ser ut så har jag några exempel med rutor både med originalets färger och de nya här:
Nej och Final Incal har också en datorfärgläggning den inte följer de andra, ok det är inte samma tecknare men för just den kompletta historien skulle de hållit fast vid det mer cartoonaktiga i stilen och basfärger.
Ok ja det var vad jag förstår när de gavs ut i amerika man la det då nya datorfärgläggningen på dem och de hade ju inte sett annat, tyvärt när man ser båda varianterna förlorar det moderna realistiska här.
Men som sagt på senare år har de givits ut som de var, även Before Incal fick ju en ny färgläggning i USA som på samma sätt drog ner känslan.
Fast USA har ju haft original färgerna när Epic (Marvel's Vertigo) gav ut dom på 80-talet. Vad som gör inkalens dator färglagda version dålig är dock inte det tekniska tycker jag, visst jag gillar hur originalet var färglagt med mycket olika starka färger och för det mesta platta färger. Men stilen i den nya skulle kunna fungera med. Fast dom har gett saker sådanna färger att mina ögon dras till helt fel element av bilderna. Sida ett av den är ett väldigt bra exempel där äns ögon i original dras först till huvudkaraktären och sedan ner i avgrunden som han faller ner i. I den omfärglagda versionen dras ögonen mot ett lägenhets nummer som står på en vägg som inte har något att göra med handlingen.
Jo 42 eller vad det står, sant jag tom mins det av det du beskriver, så visst färgläggningen kan göra skillnad.
Iofs är 42 väl svaret på livets mening med;-)
Och med originalfärgerna och både Before och Incal i lite cartoonstil och After med som aldrig blev klar så ser Last lite underlig ut med sin mer realistiska stil.
