Vi har en del trådar om olika seriefigurers bästa album, men ingen för någon av Peyos skapelser vad jag kan se. Var och en för sig blir det för litet urval, så därför buntas alla hans album ihop och blir till ett urval. Serierna som det handlar om är alltså Smurferna, Johan & Pellevin, Starke Staffan och Katten Karlsson.
Mina favoriter:
Supersmurfen
Den lilla smurfan
Smurferna och ägget
Det glömda landet (Johan & Pellevin)
Vilden i klippiga skogen (Johan & Pellevin)
Fem bästa Peyo-albumen
Även kända som
Smurfrik den Store
Smurfina
Trolleriägget
(Semics titlar, alla tre i mitt tycke snyggare titlar, mer genomtänkta, klingar bättre på svenska. Värst av Carlsens titlar är "Den lilla smurf-fan".)
Det är hur som helst (oavsett titelöversättning) helt klart tre av de allra bästa smurfäventyren. Jag är dock lite kluven till Smurfina. Den har en märklig kvinnosyn som jag inte riktigt vet hur jag skall tolka. Dessutom är berättelsen orimlig. Smurferna är väl egentligen könlösa?
Fast jag har lite andra favoriter:
Fången på Montresor
Den svarta pilen
Den förtrollade flöjten
Slottet vid de sju källorna
De röda taxibilarna
Tant Adolfina
Den flygande smurfen
Inte lätt att ranka dem. Peyo var en duktig berättare.
Smurfrik den Store
Smurfina
Trolleriägget
(Semics titlar, alla tre i mitt tycke snyggare titlar, mer genomtänkta, klingar bättre på svenska. Värst av Carlsens titlar är "Den lilla smurf-fan".)
Det är hur som helst (oavsett titelöversättning) helt klart tre av de allra bästa smurfäventyren. Jag är dock lite kluven till Smurfina. Den har en märklig kvinnosyn som jag inte riktigt vet hur jag skall tolka. Dessutom är berättelsen orimlig. Smurferna är väl egentligen könlösa?
Fast jag har lite andra favoriter:
Fången på Montresor
Den svarta pilen
Den förtrollade flöjten
Slottet vid de sju källorna
De röda taxibilarna
Tant Adolfina
Den flygande smurfen
Inte lätt att ranka dem. Peyo var en duktig berättare.
Håller med Ingemar att Peyos material håller hög men framförallt jämn klass.
Fem favoriter:
Starke Staffans tolv storverk
Tant Adolfina
Smurferna och Kroxelikrax
Smurfrik den store
Det glömda landet
Slottet vid de 7 källorna
Det blev visst sex titlar...
Fem favoriter:
Starke Staffans tolv storverk
Tant Adolfina
Smurferna och Kroxelikrax
Smurfrik den store
Det glömda landet
Slottet vid de 7 källorna
Det blev visst sex titlar...
"ask not what your forum can do for you - ask what you can do for your forum.."
Mest J&P på min topplista också, och jag har också svårt att komma ihåg namnen på de här albumen, men här är ett försök:
Fången på Montresor
Den förtrollade flöjten
Vilden i klippiga skogen
Starke Staffan: Den hemliga väskan
Slottet vid de 7 källorna
Att Den hemliga väskan får vara med och representera Starke Staffan beror nog dels på ett nostalgiskt skimmer, och dels på Gyllenhammers gästspel ...
Fången på Montresor
Den förtrollade flöjten
Vilden i klippiga skogen
Starke Staffan: Den hemliga väskan
Slottet vid de 7 källorna
Att Den hemliga väskan får vara med och representera Starke Staffan beror nog dels på ett nostalgiskt skimmer, och dels på Gyllenhammers gästspel ...
[quote="Ingemar"]
Jag är dock lite kluven till Smurfina. Den har en märklig kvinnosyn som jag inte riktigt vet hur jag skall tolka. Dessutom är berättelsen orimlig. Smurferna är väl egentligen könlösa?
[/quote]
Jag tycker att du missförstår albumet Smurfina (Den lilla smurfan). Det som det handlar om är ju samhällssatir. Kvinnan parodiseras men också mäns förhållningssätt till kvinnor parodiseras. Lägg t.ex. märke till männens (smurfernas) olika förhållningssätt gentemot Smurfina 1 respektive den senare och vackrare Smurfina 2. Jag tycker att det är suveränt att någon vågar sig på satir kring detta och dessutom gör det så bra som Peyo har gjort. Smurfina (Den lilla smurfan) är vågad men också klassiker och mästerverk.
Jag är dock lite kluven till Smurfina. Den har en märklig kvinnosyn som jag inte riktigt vet hur jag skall tolka. Dessutom är berättelsen orimlig. Smurferna är väl egentligen könlösa?
[/quote]
Jag tycker att du missförstår albumet Smurfina (Den lilla smurfan). Det som det handlar om är ju samhällssatir. Kvinnan parodiseras men också mäns förhållningssätt till kvinnor parodiseras. Lägg t.ex. märke till männens (smurfernas) olika förhållningssätt gentemot Smurfina 1 respektive den senare och vackrare Smurfina 2. Jag tycker att det är suveränt att någon vågar sig på satir kring detta och dessutom gör det så bra som Peyo har gjort. Smurfina (Den lilla smurfan) är vågad men också klassiker och mästerverk.
Vad heter J&P albumet när Johan hittar på Pellevin i skogen?
Det är rätt kul måste jag säga, det glömda landet och Trollflöjten är kul med.
Faktum är att jag tycker det är synd att smurfarna slog som de gjorde, de dög bra som bakgrundsfigurer som tex när Pellevin tror att han fattar deras språk tex. :)
Men allvarligt för mig idag när jag ser på dem och allt skrp som kom i deras fotspår, tramsiga skivor, urfåniga tecknade serier mm så tycker jag de inte var värda särskilt mycket.
Om man hade blivit tilfrågad när man var 10 år hade det säkert låtit annorluna.
Allt är inte skräp, men det blr för eahanda helt enkelt, figurerna är alltid likadana, en är arg på allt, en är lat, en är viktigpetter etc., så fort man garvat åt dessa 2ggr så behöver man inte mer smurfer käns det som.
Det är rätt kul måste jag säga, det glömda landet och Trollflöjten är kul med.
Faktum är att jag tycker det är synd att smurfarna slog som de gjorde, de dög bra som bakgrundsfigurer som tex när Pellevin tror att han fattar deras språk tex. :)
Men allvarligt för mig idag när jag ser på dem och allt skrp som kom i deras fotspår, tramsiga skivor, urfåniga tecknade serier mm så tycker jag de inte var värda särskilt mycket.
Om man hade blivit tilfrågad när man var 10 år hade det säkert låtit annorluna.
Allt är inte skräp, men det blr för eahanda helt enkelt, figurerna är alltid likadana, en är arg på allt, en är lat, en är viktigpetter etc., så fort man garvat åt dessa 2ggr så behöver man inte mer smurfer käns det som.
9mm, i'm never further away than that.
[quote="Agentum"]
Vad heter J&P albumet när Johan hittar på Pellevin i skogen?
Det är rätt kul måste jag säga, det glömda landet och Trollflöjten är kul med.
Faktum är att jag tycker det är synd att smurfarna slog som de gjorde, de dög bra som bakgrundsfigurer som tex när Pellevin tror att han fattar deras språk tex. :)
Men allvarligt för mig idag när jag ser på dem och allt skrp som kom i deras fotspår, tramsiga skivor, urfåniga tecknade serier mm så tycker jag de inte var värda särskilt mycket.
Om man hade blivit tilfrågad när man var 10 år hade det säkert låtit annorluna.
Allt är inte skräp, men det blr för eahanda helt enkelt, figurerna är alltid likadana, en är arg på allt, en är lat, en är viktigpetter etc., så fort man garvat åt dessa 2ggr så behöver man inte mer smurfer käns det som.
[/quote]
J&P-albumet heter Vilden i klippiga skogen.
Förövrigt har du redan uttryckt att du ogillar Smurferna och vi har egentligen redan diskuterat det i andra trådar.
Jag anser som sagt att Smurferna är en mycket bra och välgjord serie med flera plan. Dels som barnserie, men också som serie med samhällssatir och djupare mening.
Vad heter J&P albumet när Johan hittar på Pellevin i skogen?
Det är rätt kul måste jag säga, det glömda landet och Trollflöjten är kul med.
Faktum är att jag tycker det är synd att smurfarna slog som de gjorde, de dög bra som bakgrundsfigurer som tex när Pellevin tror att han fattar deras språk tex. :)
Men allvarligt för mig idag när jag ser på dem och allt skrp som kom i deras fotspår, tramsiga skivor, urfåniga tecknade serier mm så tycker jag de inte var värda särskilt mycket.
Om man hade blivit tilfrågad när man var 10 år hade det säkert låtit annorluna.
Allt är inte skräp, men det blr för eahanda helt enkelt, figurerna är alltid likadana, en är arg på allt, en är lat, en är viktigpetter etc., så fort man garvat åt dessa 2ggr så behöver man inte mer smurfer käns det som.
[/quote]
J&P-albumet heter Vilden i klippiga skogen.
Förövrigt har du redan uttryckt att du ogillar Smurferna och vi har egentligen redan diskuterat det i andra trådar.
Jag anser som sagt att Smurferna är en mycket bra och välgjord serie med flera plan. Dels som barnserie, men också som serie med samhällssatir och djupare mening.
[quote="Anders1"]
[quote="Ingemar"]
Jag är dock lite kluven till Smurfina. Den har en märklig kvinnosyn som jag inte riktigt vet hur jag skall tolka. Dessutom är berättelsen orimlig. Smurferna är väl egentligen könlösa?
[/quote]
Jag tycker att du missförstår albumet Smurfina (Den lilla smurfan). Det som det handlar om är ju samhällssatir. Kvinnan parodiseras men också mäns förhållningssätt till kvinnor parodiseras. Lägg t.ex. märke till männens (smurfernas) olika förhållningssätt gentemot Smurfina 1 respektive den senare och vackrare Smurfina 2. Jag tycker att det är suveränt att någon vågar sig på satir kring detta och dessutom gör det så bra som Peyo har gjort. Smurfina (Den lilla smurfan) är vågad men också klassiker och mästerverk.
[/quote]
Oh ja, visst handlar det om båda könens egendomliga hållning till varandra, men det går som sagt att tolka på olika sätt beoende på hur man ser det. Som barnserie är den inte lyckad eftersom barnen knappast ser satiren - i synnerhet som den kloka fadersgestalten Gammelsmurf gör saker som inte alls verkar vettiga.
Den är egentligen bättre som vuxenserie, som ren parodi på vuxnas beteende. Jag skulle nog påstå att en del av den humorn går barnen förbi.
Och så har vi det där med smurferna själva... De är ju könlösa och verkar närmast skapas i olika situationer (som i "den 100:e smurfen"), det finns normalt inga barn, inga familjer, inga kvinnor. När Peyo sedan klämmer in könsroller, ungdomsrevolt med mera så tycker jag han är lite snett ute. (Smurferna som blir trotsiga tonåringar, vad nu det äventyret hette, var för övrigt ett av de sämsta.)
[quote="Ingemar"]
Jag är dock lite kluven till Smurfina. Den har en märklig kvinnosyn som jag inte riktigt vet hur jag skall tolka. Dessutom är berättelsen orimlig. Smurferna är väl egentligen könlösa?
[/quote]
Jag tycker att du missförstår albumet Smurfina (Den lilla smurfan). Det som det handlar om är ju samhällssatir. Kvinnan parodiseras men också mäns förhållningssätt till kvinnor parodiseras. Lägg t.ex. märke till männens (smurfernas) olika förhållningssätt gentemot Smurfina 1 respektive den senare och vackrare Smurfina 2. Jag tycker att det är suveränt att någon vågar sig på satir kring detta och dessutom gör det så bra som Peyo har gjort. Smurfina (Den lilla smurfan) är vågad men också klassiker och mästerverk.
[/quote]
Oh ja, visst handlar det om båda könens egendomliga hållning till varandra, men det går som sagt att tolka på olika sätt beoende på hur man ser det. Som barnserie är den inte lyckad eftersom barnen knappast ser satiren - i synnerhet som den kloka fadersgestalten Gammelsmurf gör saker som inte alls verkar vettiga.
Den är egentligen bättre som vuxenserie, som ren parodi på vuxnas beteende. Jag skulle nog påstå att en del av den humorn går barnen förbi.
Och så har vi det där med smurferna själva... De är ju könlösa och verkar närmast skapas i olika situationer (som i "den 100:e smurfen"), det finns normalt inga barn, inga familjer, inga kvinnor. När Peyo sedan klämmer in könsroller, ungdomsrevolt med mera så tycker jag han är lite snett ute. (Smurferna som blir trotsiga tonåringar, vad nu det äventyret hette, var för övrigt ett av de sämsta.)
[quote="Ingemar"]
Den är egentligen bättre som vuxenserie, som ren parodi på vuxnas beteende. Jag skulle nog påstå att en del av den humorn går barnen förbi.
[/quote]
Jovisst.
[quote]
Och så har vi det där med smurferna själva... De är ju könlösa och verkar närmast skapas i olika situationer (som i "den 100:e smurfen"), det finns normalt inga barn, inga familjer, inga kvinnor. När Peyo sedan klämmer in könsroller, ungdomsrevolt med mera så tycker jag han är lite snett ute. (Smurferna som blir trotsiga tonåringar, vad nu det äventyret hette, var för övrigt ett av de sämsta.)
[/quote]
Nej, könslösa tycker jag inte att man kan säga att de är. Förvisso är de kanske inte lika macho som t.ex. superhjältarna, men av manligt kön är de allt. Att dom kanske inte skapas på samma sätt som människor och djur gör i verkligheten, tycker jag inte spelar någon roll. Serier är serier och verkligheten är verkligheten.
Samhällssatiren tycker jag som sagt brukar funka bra. Serien om tonårsrevolt, har jag dock inte läst.
Den är egentligen bättre som vuxenserie, som ren parodi på vuxnas beteende. Jag skulle nog påstå att en del av den humorn går barnen förbi.
[/quote]
Jovisst.
[quote]
Och så har vi det där med smurferna själva... De är ju könlösa och verkar närmast skapas i olika situationer (som i "den 100:e smurfen"), det finns normalt inga barn, inga familjer, inga kvinnor. När Peyo sedan klämmer in könsroller, ungdomsrevolt med mera så tycker jag han är lite snett ute. (Smurferna som blir trotsiga tonåringar, vad nu det äventyret hette, var för övrigt ett av de sämsta.)
[/quote]
Nej, könslösa tycker jag inte att man kan säga att de är. Förvisso är de kanske inte lika macho som t.ex. superhjältarna, men av manligt kön är de allt. Att dom kanske inte skapas på samma sätt som människor och djur gör i verkligheten, tycker jag inte spelar någon roll. Serier är serier och verkligheten är verkligheten.
Samhällssatiren tycker jag som sagt brukar funka bra. Serien om tonårsrevolt, har jag dock inte läst.
För mig är det tre album som sticker ut, som jag tycker är riktigt riktigt bra:
Lady Olfina - Ojojoj, vilken kvinna!
Den hemliga väskan - Vad de skjuter i det albumet!
Den förtrollade flöjten - Det bästa av både Smurfer och Johan och Pellevin.
Jag är ganska förtjust i Starke Staffan, trots Staffan. Det är en märkligt hård serie, för att ha ett barn som huvudperson. Det skjuts, såras, luras, svindlas och maktmissbrukas och det berättas om mord, vapenhandel och spel. Och så har den Peyos Tati-humor. Alla album är bra, men de två nämnda är bäst och det enda andra Peyo gjort som når samma nivå är Den förtrollade flöjten, som är en riktigt spännande och lagom mystisk historia.
Generellt hör jag annars till dem som blundar för Smurferna, men uppskattar Johan och Pellevin.
Lady Olfina - Ojojoj, vilken kvinna!
Den hemliga väskan - Vad de skjuter i det albumet!
Den förtrollade flöjten - Det bästa av både Smurfer och Johan och Pellevin.
Jag är ganska förtjust i Starke Staffan, trots Staffan. Det är en märkligt hård serie, för att ha ett barn som huvudperson. Det skjuts, såras, luras, svindlas och maktmissbrukas och det berättas om mord, vapenhandel och spel. Och så har den Peyos Tati-humor. Alla album är bra, men de två nämnda är bäst och det enda andra Peyo gjort som når samma nivå är Den förtrollade flöjten, som är en riktigt spännande och lagom mystisk historia.
Generellt hör jag annars till dem som blundar för Smurferna, men uppskattar Johan och Pellevin.
[quote="Anders1"]
Nej, könslösa tycker jag inte att man kan säga att [smurferna] är. Förvisso är de kanske inte lika macho som t.ex. superhjältarna, men av manligt kön är de allt.[/quote]
Varför det? Före albumet om Den Lilla Smurfan så kan man gott och väl kalla dem mänskliga (även om de naturligtvis är förenklade) men de har varken specifikt manliga eller specifikt kvinnliga egenskaper. Om du nu inte anser att alla egenskaper utom ytlig skönhet är manliga, men det hoppas jag inte ...
I Den Lilla Smurfan är plötslig alla de andra smurferna heterosexuella män, innan dess tycker i alla fall jag att de var könlösa (på ett mestadels positivt sätt).
Nej, könslösa tycker jag inte att man kan säga att [smurferna] är. Förvisso är de kanske inte lika macho som t.ex. superhjältarna, men av manligt kön är de allt.[/quote]
Varför det? Före albumet om Den Lilla Smurfan så kan man gott och väl kalla dem mänskliga (även om de naturligtvis är förenklade) men de har varken specifikt manliga eller specifikt kvinnliga egenskaper. Om du nu inte anser att alla egenskaper utom ytlig skönhet är manliga, men det hoppas jag inte ...
I Den Lilla Smurfan är plötslig alla de andra smurferna heterosexuella män, innan dess tycker i alla fall jag att de var könlösa (på ett mestadels positivt sätt).
[quote="rkaj"]
[quote="Anders1"]
Nej, könslösa tycker jag inte att man kan säga att [smurferna] är. Förvisso är de kanske inte lika macho som t.ex. superhjältarna, men av manligt kön är de allt.[/quote]
Varför det? Före albumet om Den Lilla Smurfan så kan man gott och väl kalla dem mänskliga (även om de naturligtvis är förenklade) men de har varken specifikt manliga eller specifikt kvinnliga egenskaper. Om du nu inte anser att alla egenskaper utom ytlig skönhet är manliga, men det hoppas jag inte ...
I Den Lilla Smurfan är plötslig alla de andra smurferna heterosexuella män, innan dess tycker i alla fall jag att de var könlösa (på ett mestadels positivt sätt).
[/quote]
Tja, jag uppfattar det som att de ska ses som varelser av manligt kön helt enkelt, även om det inte ställs på sin spets förrän i "Den lilla smurfan". Smurferna skapades ju på 1950-talet, och då var det en annan syn på saker och ting som rådde, och en hel del som ses som könlöst idag, sågs som manligt då. Om Smurferna däremot hade skapats på 2000-talet, hade de däremot mycket väl kunnat vara menade som nån slags könlösa varelser, eller queervarelser eller whatever. Men 1950-talet var 1950-talet...
[quote="Anders1"]
Nej, könslösa tycker jag inte att man kan säga att [smurferna] är. Förvisso är de kanske inte lika macho som t.ex. superhjältarna, men av manligt kön är de allt.[/quote]
Varför det? Före albumet om Den Lilla Smurfan så kan man gott och väl kalla dem mänskliga (även om de naturligtvis är förenklade) men de har varken specifikt manliga eller specifikt kvinnliga egenskaper. Om du nu inte anser att alla egenskaper utom ytlig skönhet är manliga, men det hoppas jag inte ...
I Den Lilla Smurfan är plötslig alla de andra smurferna heterosexuella män, innan dess tycker i alla fall jag att de var könlösa (på ett mestadels positivt sätt).
[/quote]
Tja, jag uppfattar det som att de ska ses som varelser av manligt kön helt enkelt, även om det inte ställs på sin spets förrän i "Den lilla smurfan". Smurferna skapades ju på 1950-talet, och då var det en annan syn på saker och ting som rådde, och en hel del som ses som könlöst idag, sågs som manligt då. Om Smurferna däremot hade skapats på 2000-talet, hade de däremot mycket väl kunnat vara menade som nån slags könlösa varelser, eller queervarelser eller whatever. Men 1950-talet var 1950-talet...
Jag tror han desperat försökte komma upp med nya uppslag då de ju blev så kända i världen.
Då var det väl lätt att lägga till en enda smurf av kvinnligt kön som han-Smurferna kunde bråka om.
Annars håller jag med folk ovan, de hade funkat bäst som det var, att de helt enkelt var könlösa, eftersom den delan av dem är ointressant egentligen, massor av äventyr kan väl förekomma utan att det måste finnas med hur ev. smurfar förökar sig eller liknade?.
För min del kan de ha vuxit upp i marken som vilken potatis som helst, det käns överflödigt med mer info.
Jag tror heller ingen jämför dem mot superhjältar eller liknade.
Då var det väl lätt att lägga till en enda smurf av kvinnligt kön som han-Smurferna kunde bråka om.
Annars håller jag med folk ovan, de hade funkat bäst som det var, att de helt enkelt var könlösa, eftersom den delan av dem är ointressant egentligen, massor av äventyr kan väl förekomma utan att det måste finnas med hur ev. smurfar förökar sig eller liknade?.
För min del kan de ha vuxit upp i marken som vilken potatis som helst, det käns överflödigt med mer info.
Jag tror heller ingen jämför dem mot superhjältar eller liknade.
9mm, i'm never further away than that.
