Serieforum.se

Jahapp....... Så har man då försökt sätta sig in i den relativt nya "mangavärlden". Jag har läst lite här och lite där och jag begriper mig helt enkelt inte på det. Ofta är upplägget likartat i olika serier, en pojke som vill träffa flickor men har såna problem med den sociala kontakten att han istället ägnar sig åt fluktande och smygande. Alternativt en pojke eller flicka med någon form av superkrafter. [8)]

Ja, jag är medveten om att det finns massor av manga och att det säkert finns lika många mangavarinater som det finns önskemål och intressen. Men av det jag läst (på svenska då) så är allt påfallande likartat. Frågan är då hur det har kunnat slå så in i bomben här i Sverige. [?]

Ni som är lite mer bevandrade i mangans outgrundliga utmarker än vad jag lyckats bli får gärna förklara vad som gör att mangan är så bra. För mig är det bara grälla färger och gubbar med ögon stora som tefat som ägnar sig åt flukteri och karatefajtande. [;)]

Jag är väl inte heller så bevandrad på Manga, men av det jag läst kan jag rekomendera Appleseed.

Rent visuellt är den ganska, men inte helt, lik dussinmangan (sailor moon och annat som finns i pressbyrån), men den här rymmer också en spännande story och en hel del tanke ... Såvitt jag vet finns det fyra delar, det var tänkt att det skulle bli mer, men det blev av någon anledning inte av. De fyra delar som finns finns översatta till engelska men såvitt jag vet inte till svenska.

Med risk för att bli kallad fjorys då däger jag att Dragonball är den bästa mangan som någonsin har getts ut i vårt avlånga land. Handlingen, spänningen, fighterna allt är en perfekt blandning. Efter att dragonballvågen drog förbi så tycker jag bara att det har kommit massa skit i mangaväg. Det var där i början som det var som mest spännande, en ny berättar- och tecknarstil. Jag saknar verkligen den tiden då man väntade på att den nya bragonball pocketen skulle dyka upp i affärerna. Det känns som mangan dog ut samtidigt som dragonball tog slut.
Jag saknar verkligen den tiden...snyft..

Det är mycket sånt, att det är ett slutgiltigt mål för en kämpe. Att bli bäst på någonting med hjälp av hård träning. Se bara: Pokemon, Digemon, Naruto, Bleach och även så i den där mangan, som jag glömt namnet på.

Det är iallafall massa kort med. Yu-li-yo eller något liknande. Den lär iallafall gå i samma tidning, som Bleach och Naruto, har jag för mej.

quote:

---

Originally posted by RetepNoslack

Det är mycket sånt, att det är ett slutgiltigt mål för en kämpe. Att bli bäst på någonting med hjälp av hård träning.

---

Hur är det Homer brukar säga?
- Trying is the first step to failure. [:D]

Sen fluktade även ElfQuest på Manga då det skrevs kontrakt med DC Comics häromsisten. Men det är förstås mer format än layout som är vad de avsedde med att ElfQuest nu skulle bli Manga.. iallafall från vad jag förstått.

Dock är ett som är säkert att Wendy Pini inspirerades av bland annat Manga då hon ritade serien :)

Jag är nog också en av många som inte förstår mig på Manga,,, Vad är det som gör Manga så intressant. Jag har bläddrat i Dragonball och jag tycker man ska läsa en serie framifrån o bak och inte tvärtom...

Jag håller med. Jag tycker att mangan är ganska svårbegriplig. Jag har väldiga problem med bakåtläsningen och har dessutom svårt för att hålla isär ordningen på rutorna. När jag kommer in i en historia så halkar jag tillbaka i vanlig vä-till-hö-ordning vilket gör att jag måste göra avbrott och bläddra tillbaka igen. Det här är så pass störande att jag tycker att det förstör rytmen i läsandet.

/Halvard Hövlig

Det är något av en gåta,serier ska läsas åt rätt håll.
man tappar bort sig hela tiden.

quote:

---

Originally posted by Johan.Eriksson

Det är något av en gåta,serier ska läsas åt rätt håll.
man tappar bort sig hela tiden.

---

Är det för att de skrivs så och det är naturligt där, eller är det för att det är exotiskt? Eller båda? Det går ju oftast att spegelvända dem för västerländska marknaden. Jag tror man behåller det för att det är exotiskt. Det syns, och det är värdefullt i mediaflödet. Ingenting säljer sig självt numera.

Hur som helst är jag inte heller såld på manga. De stora ögonen och små platta gapande munnarna irriterar mig. Och så långt jag sett är handlingen inte direkt i min smak (för annars kunde jag se förbi teckningsstilen).

Det stora svettdropparna... ne vetnivad!! Tacka ved jag Vicar.

Har aldrig försökt mig på att läsa manga, men jag kan tro att det lockar många yngre läsare eftersom det innehåller fart, fläkt och action, samt spännande historier med karaktärer som växer med serien. Kommer själv ihåg att jag gillade Sailor Moon när jag var mindre :)

Har några gånger tänkt köpa något manga-aktigt men blivit avskräckt av att de verkar fortsätta i oändligt antal pockets.

Jag köpte ett nummer av Manga Mania för ett år sen, trygg i förvissningen att jag inte skulle gilla den. Oj vad fel jag hade. :)

Precis som det finns olika seriegenrer här i västvärlden så finns det olika varianter av Manga. Om man vill läsa något humoristiskt men ändå lite dokumentärt rekomenderar jag GTO (Great Teacher Onizuka). Den handlar om en föredetta gänmedlem som bestämmer sig för att bli lärare. Genom sina lite ovaliga metoder lyckas han också hjälpa sina elever (och irritera sina kollegor).

Själv är jag väldigt förtjust i CLAMPs "Chobits". Det är egentligen en manga riktad mot tonårskillar, men tecknarstilen är så otroligt graciös, och berättelsen så vacker att jag föll för den direkt (jag beställde alla 8 delar på engelska via adlibris eftersom jag inte orkade vänta på upplösningen). Eftersom CLAMP är ett kvinnligt tecknarkollektiv är det kanske inte så konstigt att de gjorde Chobits så gullig.

POWER!!! gillar jag också, trots karaktärernas tefatsögon. Det är en väldigt sympatisk berättelse om en baskettjej som klär ut sig till kille för att kunna spela i killarnas basketlag.

Jag hade en kompis i gymnasiet som var galen i manga och som försökte få mig att gilla det, men jag klarade inte av dessa gigantiska fula ögon och ibland t o m öron.

Jag förstår vad du menar, men inte alla tecknare ritar sådana figurer. Här, ett exempel:

http://anime.dvdspecial.ru/Articles/Pics/gto.jpg

Ingen vidare bild, men det syns åtminstone att han inte har några jätteögon.

Ursäkta dubbelposten, men jag hittade en bättre

bild:http://berlingot.noos.org/images/gto/planche.jpg

Ja, undantag finns nog, men 98 % av alla mangaserier jag sett har sett likadana ut. Den enda mangaserie jag gillade var nåt som hette "These Obnoxious Aliens" som var ganska rolig faktiskt.

Jag är långtifrån någon expert men jag tror att skälet till det är att vuxenmanga har haft svårare att slå igenom här en mangan för barn. Fatum är att de värsta ögonen hör shojo-mangan till (rätta mig om jag har fel), dvs manga riktad till små flickor. Eftersom jag själv varit liten tjej vet jag att glittrande ögon är något mycket tilldragande när man är i en viss ålder. ;)

Den manga som ritas till vuxna tenderar att vara gjord i mer realistisk stil. Problemet är bara att serier i västvärlden fortfarande behandlas som ett medium för barn i stor utsträckning så den har inte riktigt blivit accepterad.

Som sagt, bara en teori.

Ja, jo, jag ska inte säga emot dig, eftersom jag inte heller precis är expert. Fast ungdomar i högstadie- och gymnasieålder söker sig lika mycket åt vuxenmangan som barnmangan vad jag förstår.

Det betvivlar jag inte. Fast mangan är ju ändå inte riktigt mainstream... Det ses som en lite nördig hobby, eller?