Serieforum.se

Hah, whats been seen can't be unseen. Roligt att det är i det enda italienska nummret man har.

Jaha jag har läst de två första av de här nu iaf.
Och jag slogs av att jag glömt att jag sett figuren förr, men för såkert 20 år sen i Seriemagasinet.

Man kan ju såga att det iaf är rätt olika saker i dessa, så det är inte bundet till tonårsberättelser, vilket jag kanske trodde.

Huvudfiguren är ganska oansenlig kan man tycka, mycket får man reda på utan att han direkt kommer på det hela.
Men som sagt det lär ju inte saknas material, och jag gissar att det inte är på en linje direkt.

Jag gillade De sista ljuva åren bäst av dessa två, jag har den tredje kvar att läsa.

Tog några på en gång så jag skulle få nån uppfattning.

Och han heter tydligen Dog som efternamn i London

Jag har ibland tänkt på dig, och att detta borde vara en serie som passar din smak. Gammal serieräv som du är.
De sista ljuva åren var också min favorit.
Men Mater Morbi är den som fastnat hårdast. Kanske för att även jag haft en nära-döden-upplevelse och känner igen känslan att vakna upp i ett sjukhus med slangar intryckta här och var. Även befunnit mig i ett tillstånd som jag än idag inte vet om det var dröm eller verklighet. Den serien fångade den känslan bra.

Jo jag läste den tredje idag, då den du nämner och det skrivs många "sanningar" där om sjukdom och hur de som aldrig upplevt det eller har överlevt det tänker om saken.

Drömmarna med Mater Morbi kan man ju se som att kämpa mot att ge upp och bara dö eller inte, det är nåt jag har erfarenheter av så det slog mig med en del.

Inte på det sätt det tydligen uppmärksammades i Italien, jag såg det egentligen klart underordnat med dödshjälpens varande.

Den klaufobiska stilen var bra, sjukdom förvirrar, och som sagt ingen gillar Sjukdom.

Jag instämmer till skaran av folk som älskade De Sista Ljuva Åren.
Mater Morbi tyckte jag var skitbra tecknad och bra story också men tyckte den tappade mot slutet. Och vem gillar inte sexiga kvinnor i latex kläder men det var helt opassande för den karaktären tyckte jag, något som författaren nämner att jag inte är ensam om i extra materialet.

Min sambo ställde en rätt vettig fråga efter att ha läst Mater Morbi:
"Ser Mater Morbi olika ut beroende på vem hon möter?"
Om tanken är att MM ska vara skrämmande och attraktiv på samma gång, så kanske hon anpassar sitt utseende efter den hon möter. Att Dylan Dog attraheras av henne i den här formen är kanske för att hon valt ett utseende som tilltalar just honom (och de andra männen i albumet, för vi får ju bara träffa män som mött henne).

Men varför skulle sjukdomen vara förförisk? Det sägs ju till och med av Dylan Dog något i stil med -Folk dyrkar döden och smärtan men ingen gillar sjukdomen.

Precis, men om man köper konceptet att sjukdom har en personlighet så är det kanske också förklaringen till att sjukdom också vill bli omtyckt

Jo jag läste resonemanget i boken, och jag kan förstå båda sidorna.
Hon har dock kroppen full av ärr och utdelar även skador så hon är ju inte i sig nån trevlig bekantskap, det finns ju mer än ytan.

Jag noterade iofs att de glömde av Hunger, den fjärde apposteln
Denne är inte heller direkt nåt man hyllar.

BoJustBo skrev:Men varför skulle sjukdomen vara förförisk? Det sägs ju till och med av Dylan Dog något i stil med -Folk dyrkar döden och smärtan men ingen gillar sjukdomen.

Den katolska kyrkan alskar spetalska, leprosy, redan sedan medeltiden (vilken tid annars?)! Att vara drabbad av spetalska innebar att man var extra god och helig. Ofta hade prasterna eller munkarna, som vardade sjuka, smittats under sitt heliga kall och fick speciell status. Den yttersta extasen var naturligtvis att helgonforklaras efter sin dod. Kan tanka mig att visa extremistmunkar har forforts av sjukdomen, som skulle kunna fixa dem en bra plats I Himmelen!

Cadial skrev:

BoJustBo skrev:Men varför skulle sjukdomen vara förförisk? Det sägs ju till och med av Dylan Dog något i stil med -Folk dyrkar döden och smärtan men ingen gillar sjukdomen.

Den katolska kyrkan alskar spetalska, leprosy, redan sedan medeltiden (vilken tid annars?)! Att vara drabbad av spetalska innebar att man var extra god och helig. Ofta hade prasterna eller munkarna, som vardade sjuka, smittats under sitt heliga kall och fick speciell status. Den yttersta extasen var naturligtvis att helgonforklaras efter sin dod. Kan tanka mig att visa extremistmunkar har forforts av sjukdomen, som skulle kunna fixa dem en bra plats I Himmelen!

Ursakta att jag citerar mig sjalv, men det finns massor av exempel pa google om man soker pa saint leprosy, t ex:
http://www.nbcnews.com/id/33265872/ns/w ... ex7n7sVhjo

Jag inser att kristendom har allt för mycket makt ännu i tex Italien.

Men frågan är om det du skriver verkligen är aktuellt idag.

Imo kommer det här en dag förfalla med en smäll kanske, eller dö av då vatikanstaten visar allt mer icke kristna saker.

Det är ju på listan då mest skit händer.

Har nån läst den engelskspråkiga bok på över 600 sidor man kan köpa?

Är det äldre material än vad här ges ut?

Jag har köpt fler svenska Dylan Dog, men funderar på den boken i stället för att jaga gamla Seriemagasinet.

Den amerikanska boken är i pocketformat och eftersom den har så många sidor har den nästan formen av en kub!
Den innehåller äldre avsnitt varav typ 3-4 har getts ut på svenska tidigare. Jag har inte gett ut samma storys som i den amerikanska boken än, men med tiden lär jag göra det. Stort minus är förstås att man inte fick använda sig av Groucho i den amerikanska utgåvan, så hans mustasch är bortretuscherad och han har blivit omdöpt till Felix.

Aha, ok jag tänkte köpa den för att liksom se vad som varit mest.
Jag har inget problem med dina utgivningar utan gillar stilen på serien

Just att det ofta är mörkt och döden är närvarande, det intresserar mig.

Det är sju episoder i den samlingen, vet inte om den är kronologisk men den första dylan dog serien som även var först i sverige börjar den med. Snyggt omslag av Mike Mignola men jag föredrar definitivt det större formatet vi har här.

Ok, jo jag är mest nyfiken då den fins.

Jag har ju ingen koll på hur mycket material som finns.

Agentum skrev:Jag har ju ingen koll på hur mycket material som finns.

Galet.

https://it.wikipedia.org/wiki/Albi_di_Dylan_Dog
https://it.wikipedia.org/wiki/Albi_fuor ... _Dylan_Dog
https://it.wikipedia.org/wiki/Team-up_i ... up_Bonelli

(Eller menar du på engelska?)

https://en.wikipedia.org/wiki/Dylan_Dog ... k_Horse.29

Nej, jag menar ialienskt, det var en hel del ser jag

Om Dylan Dog i Italien i 2016: Den centrala händelsen blir 30-års jubileumsepisod i färg av Recchioni och Cavenago, där Mater Morbi, Morgana och Xabaras återvänder. Recchioni berättar också om planerna att varje år kommer att bestå av en större och en mindre "event"; i 2016 skrivs den större händelsen av Ruju (har ni inte läst rekommenderar jag hans mycket bra noir-serier "Cassidy" och "Hellnoir", också hos Bonelli) och tecknare är Armitano och Furno. Barbato säger också att hon är mycket glad nu när mer kontinuitet infördes till serien efter ”rebooten”.

Samtidigt ändrar Dylan Dog Colorfest formen, istället för fyra kortare berättelser kommer serieskapare att få mer frihet och arbeta med så mycket sidor som man behöver (men på maximalt de standarda 96). Bilotta och Camagni arbetar på nya specialen i zombie spin-offen ”DD: La pianeta dei morti”, och för mig personligen är den mest spännande nyhet att fantastiska Zerocalcare kommer att arbeta på Dylan Dog, men också Bevilacqua och Sio (förmodligen blir det på en Colorfest).