Din första kontakt med en serietidning
Din första kontakt med en serietidning
Har redan postat denna frågan på Sci-Fi Nytts serieforum. Men eftersom detta är ett renodlat serieforum så tycker jag att den hör mer hemma här.
Minns min första kontakt med Spindelmannen. Nummer 5/1980. Skalbaggen, Flamman och våran väggkrypare. 1983 började jag prenumerera. Still going strong.
Tror jag fastnade för Spindelmannen för att Peter Parker var som alla andra ungdomar.
Minns min första kontakt med Spindelmannen. Nummer 5/1980. Skalbaggen, Flamman och våran väggkrypare. 1983 började jag prenumerera. Still going strong.
Tror jag fastnade för Spindelmannen för att Peter Parker var som alla andra ungdomar.
Power is nothing without control!
Jag har ju en del favorit tidningar.
1) Transformers - En kompis 1987 som tittade på Sky Channel visade mig TV-serien. Sen såg jag tidningen på ICA där jag bodde och köpte den bums och alla andra nummer.
2) Spindelmannen - Minns faktiskt inte, tror det gick av slumpen.
3) Hälge - Läste stripparna i dagstidningarna, samlade ett antal såna och köpte sen tidningarna efter ett tag.
4) Kalle Anka - Skolan jag gick på 1984 prenumererade på den och jag börjadeo ckså göra det.
1) Transformers - En kompis 1987 som tittade på Sky Channel visade mig TV-serien. Sen såg jag tidningen på ICA där jag bodde och köpte den bums och alla andra nummer.
2) Spindelmannen - Minns faktiskt inte, tror det gick av slumpen.
3) Hälge - Läste stripparna i dagstidningarna, samlade ett antal såna och köpte sen tidningarna efter ett tag.
4) Kalle Anka - Skolan jag gick på 1984 prenumererade på den och jag börjadeo ckså göra det.
Transform and roll out!
/JS10
/JS10
- Mickelina Räv
- Very Good
- Inlägg: 62
- Blev medlem: tis 06 sep 2005, 19:50
- Kontakt:
*Modesty Blaise lärde jag först känna via min morgontidning och följaktligen har jag följt hennes äventyr på seriesidan ända sen jag lärde mig läsa. :)
*Rocky läste jag för första gången i Ernie (som jag prenumenerade på just då), och i samma tidning hittade jag Pondus (och också Nemi om jag inte minns fel).
*Förra året köpte jag ett exemplar av Manga Mania i ett anfall av nyfikenhet vilket ledde till att jag fastnade i mangaträsket.
*Asterix och Lucky Luke hittade jag förmodligen i någon serieback i stadsbiblioteket när jag var liten.
Sen minns jag inte mer. :(
*Rocky läste jag för första gången i Ernie (som jag prenumenerade på just då), och i samma tidning hittade jag Pondus (och också Nemi om jag inte minns fel).
*Förra året köpte jag ett exemplar av Manga Mania i ett anfall av nyfikenhet vilket ledde till att jag fastnade i mangaträsket.
*Asterix och Lucky Luke hittade jag förmodligen i någon serieback i stadsbiblioteket när jag var liten.
Sen minns jag inte mer. :(
Possession is 9/10 of the problem.
John Lennon
John Lennon
Tidigaste minnet av serier är när jag var magsjuk och bad morsan köpa en häftig tidning när hon var och handlade. Jag fick en Mandrake och Blixt Gordon (formatic)sen var man fast. Tyvärr efter ha läst dom både framlänges och baklänges så spydde[:D] jag ned mandrake men Blixt gordon klarade sig kommer jag ihåg.Blixt G. har jag nog allt som kommit ut i Sverige av (tror jag)och har även mycket av det som kommit ut i USA med i bokform.
citat:
Ursprungligen postat av Agentum
ÅÅÅÅÅÅÅ va jag hatar Transformers, jag har en bunt sånna som jag fick med i en låda med tidningar, ve och fasa det är verkligen nåt man måste ha växt upp med för att gilla.
Sorry var bara tvungen att utrycka ogillande för den serien.
Can´t love them all. [;)]
Antar att man borde ha växt upp med dem för det eftersom tidningen inte ges ut mer och de är sällsynta på loppisarna.
Transform and roll out!
/JS10
/JS10
Jag var väl ca 7år när jag upptäckte att det gick att köpa serietidningar, jag köpte raskt upp hela min veckopeng (morsan tvingade mig att lämna tillbaka hälften). Den enda tidning jag kommer ihåg att jag köpte var Barbapappa.
Fantomen, en av mina absoluta favoriter genom åren, började jag läsa hos mina kusiner då deras farsa köpte den. Och det var i brist på serietidningar med färg. Sedan var jag fast.
Apropå magsjuk så kommer jag ihåg när jag låg magsjuk och morsan skulle vara snäll och köpa lite tidningar och kom hem med Hulken. Jag vet inte om jag sedan förknippade Hulken med magsjuka för jag verkligen hatade den tidningen sedan. Så här i efterhand önskade jag att jag fortsatt köpa den för det var en oavslutad serie i den.
Fantomen, en av mina absoluta favoriter genom åren, började jag läsa hos mina kusiner då deras farsa köpte den. Och det var i brist på serietidningar med färg. Sedan var jag fast.
citat:
Ursprungligen postat av burnout
Tidigaste minnet av serier är när jag var magsjuk och bad morsan köpa en häftig tidning när hon var och handlade. Jag fick en Mandrake och Blixt Gordon (formatic)sen var man fast. Tyvärr efter ha läst dom både framlänges och baklänges så spydde[:D] jag ned mandrake men Blixt gordon klarade sig kommer jag ihåg.Blixt G. har jag nog allt som kommit ut i Sverige av (tror jag)och har även mycket av det som kommit ut i USA med i bokform.
Apropå magsjuk så kommer jag ihåg när jag låg magsjuk och morsan skulle vara snäll och köpa lite tidningar och kom hem med Hulken. Jag vet inte om jag sedan förknippade Hulken med magsjuka för jag verkligen hatade den tidningen sedan. Så här i efterhand önskade jag att jag fortsatt köpa den för det var en oavslutad serie i den.
citat:
Ursprungligen postat av burnout
Blixt G. har jag nog allt som kommit ut i Sverige av (tror jag)och har även mycket av det som kommit ut i USA
Som Alex Raymond-fan måste man söka sig utomlands. Det finns inget utgivet i Sverige, efter julalbumen 41-43, som håller bra kvalitet.
Jag började själv med Red Clowns utgivning på 70-talet. Trots den dåliga produktionen lyste Raymond´s kvaliteter igenom och fick mej att fastna.
Har själv en utgivning från Spanien som är skitsnygg (40-tals julalbum-snygg). Den är i tre band. Börjar 7e januari 1934 och slutar 13e augusti 1944.
Vet du om han fortsatte teckna Blixt efter det?
Tintin - Fick Solens Tempel när jag var 4 år 1968. Det var en 1:a uppl Inte mycket kvar av den nu. Men jag har skaffat en ny!
91 Karlsson - Gamla jultidningar hemma hos farmor blev första kontakten med Rudolf Pettersson.
Carl Barks - På det tidiga 70-talet fanns "Favorit i repris" i KA. Det var långt innan KA bästisar och Guldböcker. Vi visste inte vem som tecknade men de var helt enkelt de bästa historierna.
Simma lugnt!
Gaston såg jag första gången som bonusserie på slutet av ett Spirre-album (innan Spirre blev Spirou i Sverige). Och jag tror att rubriken var Gaston men han kallades Viggo i pratbubblorna!
Tintin mötte jag som följetong i Pelle Svanslös.
Mumin mötte jag först i bokform, och den är fortfarande bäst i den formen. Enbart Morten Schmidt har lyckats göra serien i närheten av böckernas nivå. Inte ens Tove själv kunde det.
Men vad är en favoritserie? Jag kan absolut inte säga att jag har en som står över alla andra. Jag gillar både nytt och gammalt och läser allt på sitt sätt. (Men jag gillar inte allting. Duck tales - sjukt!)
Tintin mötte jag som följetong i Pelle Svanslös.
Mumin mötte jag först i bokform, och den är fortfarande bäst i den formen. Enbart Morten Schmidt har lyckats göra serien i närheten av böckernas nivå. Inte ens Tove själv kunde det.
Men vad är en favoritserie? Jag kan absolut inte säga att jag har en som står över alla andra. Jag gillar både nytt och gammalt och läser allt på sitt sätt. (Men jag gillar inte allting. Duck tales - sjukt!)
hehe ja lite, det var säkert nån Bamse eller Barbapappa eller nåt man fick uppläst för sig.
När jag själv kunde läsa fick jag Kalle Anka, sen tog det några år innan man började tjata till sig sådant som spindelmannen, läderlappen och Gigant och sådana tidningar.
Sen runt 87-88 slutade jag läsa serietidningar helt och hållet, annat tog över i stället och så förblev det tills för 3 år sen eller nåt när jag på skoj skaffade lite amerikanska tidningar.
En annan sak som ökade mitt inköp av serier med 1000% sådär, var när man upptäckte serier i digitalt format (cbz och cbr), olagligt förstås, men vad mycket man kunde kolla vad det var innan man skaffade, omöjligt att komma tillbaka efter 15 år och veta vad som var vad.
Så i mitt fall gjorde de olagliga kopiorna alla svär över att jag köpte mycket mer än innan, trots allt föredrar jag en tidning i handen än att glo på skärmen och jag läser digitalt i princip bara serier jag inte kan få tag på eller som är svindyra att köpa.
När jag själv kunde läsa fick jag Kalle Anka, sen tog det några år innan man började tjata till sig sådant som spindelmannen, läderlappen och Gigant och sådana tidningar.
Sen runt 87-88 slutade jag läsa serietidningar helt och hållet, annat tog över i stället och så förblev det tills för 3 år sen eller nåt när jag på skoj skaffade lite amerikanska tidningar.
En annan sak som ökade mitt inköp av serier med 1000% sådär, var när man upptäckte serier i digitalt format (cbz och cbr), olagligt förstås, men vad mycket man kunde kolla vad det var innan man skaffade, omöjligt att komma tillbaka efter 15 år och veta vad som var vad.
Så i mitt fall gjorde de olagliga kopiorna alla svär över att jag köpte mycket mer än innan, trots allt föredrar jag en tidning i handen än att glo på skärmen och jag läser digitalt i princip bara serier jag inte kan få tag på eller som är svindyra att köpa.
9mm, i'm never further away than that.
Jag lärde mig läsa ur Lille Rickard och hans katt (i Sale Allehanda, dagstidningen som fanns hos min mormor och morfar) och Bamse (i serietidningen). Så för min del var det Rune A. för hela slanten på sjuttiotalet -- men jag blev inte särskillt kommunistisk ändå ... [;)]
Vad gäller digitala serier har jag fortfarande inte provat på sån där cbz och cbr, utan läser bara sånt som upphovsmannen publicerat på nätet. Det finns massor med bra serier som publiceras huvudsakligen per webb. En del av dem samlas i album därefter, ofta utgivet privat av upphovsmannen ...
Vad gäller digitala serier har jag fortfarande inte provat på sån där cbz och cbr, utan läser bara sånt som upphovsmannen publicerat på nätet. Det finns massor med bra serier som publiceras huvudsakligen per webb. En del av dem samlas i album därefter, ofta utgivet privat av upphovsmannen ...
Min första tidning var en Kalle Anka som jag tvingade mina föräldrar att köpa, jag vet inte riktigt varför, men jag kan ju ha sett Kalle Anka (disneydags?) på tv. I min första Kalle Anka & C:o var hursomhelst sista delen av Don Rosas serie "En argonaut i Klondike": Jag var fast. Senare insåg jag att alla tecknare inte var lika bra, och nuförtiden är det bara Don Rosa och Carl Barks samlade verk som gäller.
Så här i efterhand kan jag knappt tänka mig någon annan serie som skulle vara bättre att läsa som sin första serie, iaf vad gäller "ankvärlden".
Så här i efterhand kan jag knappt tänka mig någon annan serie som skulle vara bättre att läsa som sin första serie, iaf vad gäller "ankvärlden".
Min första kontakt med serietidningar var nog när som liten (typ 4, 5) fick låna syrrans kalle anka tidningar. Men min första egna tidning var nog en turtles tidning (diggade turles hårt som 5-8 åring). Men jag fick inte börja premunera på den för mina föraldrar, sedan vägrade de läsa serier som godnattsaga. Vet inte varför, tror bara att de inte gillar serier.
Det var först efter jag sett ett avsnitt av den tecknade Spindelmannen på tv i mitten av 90-talet som jag började läsa spindelmannen som seritidning och har fortsatt med det fram tills idag :)
Det var först efter jag sett ett avsnitt av den tecknade Spindelmannen på tv i mitten av 90-talet som jag började läsa spindelmannen som seritidning och har fortsatt med det fram tills idag :)
[img]http://www-und.ida.liu.se/~andli382/serier/bilder/kalleanka.jpg[/img]
Mina tre första Kalle Anka-tidningar, från 1983. Den mellersta av dessa fick jag på sommaren, när jag var c:a 3 månader gammal. Att de är i dåligt skick beror på att jag har tuggat på dem.
Det första serieminnet jag har är från när mina föräldrar läste Carl Barks-äventyret Björnen från Klondike för mig.
Mina tre första Kalle Anka-tidningar, från 1983. Den mellersta av dessa fick jag på sommaren, när jag var c:a 3 månader gammal. Att de är i dåligt skick beror på att jag har tuggat på dem.
Det första serieminnet jag har är från när mina föräldrar läste Carl Barks-äventyret Björnen från Klondike för mig.
- - AndersL - -
- Lofty Peak
- Fine
- Inlägg: 535
- Blev medlem: mån 06 mar 2006, 22:41
- Ort: Sverige
[quote="Krian"]
sedan vägrade de läsa serier som godnattsaga. Vet inte varför, tror bara att de inte gillar serier.
[/quote]
Serier passar ju inte särskillt bra som högläsning, i och med att texten och bilderna bara funkar tillsammans, och man kan ju inte "läsa upp" bilderna ... Visst kan man titta på bilderna och få texten uppläst, men när det gäller just som godnattsaga tycker jag inte det funkar (som plastpappa till en tolvåring läser jag gärna Dunder och Brak av Hans Erik Hellberg som godnattsaga de nätter han bor hos sin mamma).
sedan vägrade de läsa serier som godnattsaga. Vet inte varför, tror bara att de inte gillar serier.
[/quote]
Serier passar ju inte särskillt bra som högläsning, i och med att texten och bilderna bara funkar tillsammans, och man kan ju inte "läsa upp" bilderna ... Visst kan man titta på bilderna och få texten uppläst, men när det gäller just som godnattsaga tycker jag inte det funkar (som plastpappa till en tolvåring läser jag gärna Dunder och Brak av Hans Erik Hellberg som godnattsaga de nätter han bor hos sin mamma).