Iznogoud

[Offissa Pupp]

Vad säger forummedlemmarna om Iznogoud av Tabary (bild) och produktive Goscinny (text)? Själv kan jag inte riktigt bestämma mig - och man måste ju liksom ha en åsikt om alla serier i denna kategori...

Jag pendlar mellan att tycka att det är en rätt kul liten sak, med en rolig miljö, som man bör läsa mer som en strippserie. (Och då menar jag inte att den ska läsas som Slitz...) Och så pendlar jag till att tycka att den har lite av en dussinkänsla över sig; det är ju trots ett ganska begränsat koncept, särskilt om Iznogouds försök till att bli kalif istället för kalifen alltid måste begränsas till ett fåtal sidor efter modellen - nytt koncept som kan användas mot kalifen, konceptet slår tillbaka på huvudpersonen själv, kalifen sitter kvar i (mestadels) oförändrat skick. Skulle det inte vara roligt med en lång Iznogoudhistoria? Dessutom tycker jag att den många gånger ser lite slarvigt tecknad ut, vilket ger en lite massproducerad känsla.

Men hur har egentligen den här serien tagits emot? Det verkar finnas ganska mycket på svenska (komplett?). Inte alltför dyra heller.

Iznogoud ges för tillfället ut på tyska i en samlingsutgåva på 9 inbundna volymer med tre album i varje. Tyskarna klagar på att Tabary har ett ego så stort att det sätter käppar i hjulet på utgivningen. Till en början var det oklart om det skulle bli någon utgåva öht då Tabary ställde orimliga krav. (Vilka dessa krav var vet jag dock inte, ekonomiska kanske.) Dessutom har Tabary krävt att samlingsutgåvan ska innehålla hans nytecknade omslagsbilder till samtliga album, vilket gjort många tyska redaktörer och seriefans förbannade.

Men Iznogoud är populär i Tyskland, det gjordes till och med en teveserie med riktiga skådespelare på sjuttiotalet (tror jag). Däremot så verkar serien inte vara så populär i hemlandet Frankrike, tyskarna klagar på att förlagen där inte är intresserade av serien och att det är svårt att få tag på tillräckligt bra orginal.

Men vad säger forumet om Iznogoud?

[Agentum]

Jag har inte läst så många album, men nog kan det vara väldigt roligt hur han alltid misslyckas hur än han gör.

Men visst kan man väl säga tat det inte skulle funkat i all tid, men jag antar att de gavs ut i tidningar först och att det då inte blir samma repetering som i ett album.

Men jag gillar serien visst.

[Wakuran]

Jag har för mig att Tabary försökt göra några egna längre historier sedan Goscinny dog. Inga av dessa finns på svenska, däremot. De kanske finns på danska eller engelska där det verkar ha kommit ut några album som saknas på svenska.

Iznogoud debuterade i Pilote, har jag för mig. (Goscinnys egna skapelse, som ligger litet som en länk mellan den habila belgiska barn- och ungdomsserien och den mer moderna/ experimentella franska vuxenserien.)

http://bdoubliees.com/journalpilote/ser ... nogoud.htm

[aakeforsmark]

Jag är helsåld på serien. Visserligen var temat givet men uppfinningsrikedomen för att komma dit var fantastisk. Den där serien med hopphagen var finurlig så alla som hoppade i den försvann.

[Labrador Road 26]

Har inte läst så många album, kanske 1-2 stycken bara, men såg rätt många avsnitt av tv-serien när den gick på tv, den var underhållande. Påminner mig om Charlie Browns eviga försök att få iväg den där förbenade fotbollen, eller varför inte Sisofys kamp upp för berget. Han kämpar på men det trasslar alltid till sig på något sätt. Klassiskt grepp som alltid funkar, hos mig i alla fall. Samma med Al Bundy och George i Seinfeld, och förstås Larry i egna serien.

Man vet att det kommer att misslyckas, men det är ändå underhållade att se hur det försöks, om och om igen.

[Wakuran]

Eller litet som Wile Y. Coyote & Road Runner (Gråben och Hjulben på svenska), -"The series is about how many ways you can't catch a road runner", som någon kommenterade.

[Ellingen]

Tillhör mina absoluta favoriter.
Ser heller ingen svaghet i de ständiga upprepningarna på samma tema, tvärtom.
Man vet vad man får och att det man får är bra.
Håller med aake om att uppfinningsrikedomen är fantastisk.
Tycker dessutom de småpbarnsliga översättningarna av namnen är ganska skojig..

[Estelle]

Lite som BlackAdder också. Skulle kunna läsas som politisk satir också.

[Wakuran]

Kanske, men den är snarare Parlamentet än Djurfarmen om man ska se den så...

[Estelle]

Men när Göran Persson smög i kulisserna som talskrivare (eller vad det nu var han gjorde), tror du inte han tänkte: "jag vill bli kalif istället för kalifen!"
Eller Carl Bildt när han dejtade Mia Bohman?
Världen är full av sådana där välmenande "rådgivare" som egentligen bara är ute efter makt (till vilket pris som helst). Machiavelli skrev en bok om det.

[Wakuran]

Jag tror det finns ett otal franska politiker som har jämförts med Iznogoud, annars. Sarkozy tror jag det var nu senast, och han verkar vara både rätt kort och kolerisk, vad jag sett.

[Offissa Pupp]

Om Iznogoud används som ett begrepp i den franska politiska debatten måste den trots allt vara väl etablerad. Jag vet inte om man direkt sympatiserar med Iznogoud, men något får en ju ändå att vilja läsa mer om honom. Sarkozy, eller för den delen Carl Bildt, klarar jag mig dock utan. Men jag håller med Wakuran, den politiska satiren känns inte särskilt politisk.

På min utgåva står det dessutom att serien är en parodi på Tusen och en natt. Riktigt på vilket sätt det är en parodi förstår jag dock inte.

[Wakuran]

Det låter mest som en korkad kommentar angående mellanösternmiljön.

Det fanns litet likheter med Wilhelm Hauffs gamla saga "Kalifstorken", annars...

http://en.wikipedia.org/wiki/Wilhelm_Hauff

[Offissa Pupp]

Visst, 'parodi' används ofta som ett alibi för att undkomma kritik, här säkert för att undkomma eventuell kritik för orientalism. Även i en Lucky Luke sas det att det var en västernparodi. Men LL känns mer som en traditionell västern, om än med absurda inslag, som just upprätthåller en ganska traditionell bild av "vilda västern".

[rkaj]

Huvvet på spiken, Offissa Pupp! Iznogoud och Lucky Luke är inte orientalismparodi eller westernparodi, utan parodi på allt möjligt i sin tids moderna samhälle, utförd i ett vanligt orientalism- respektive westernformat.

Jag hör till dem som, helt felaktigt inser jag nu, har kallat Lucky Luke för westernparodi. Fast jag får sluta med det nu ... [8D]

[Tang Lung]

Nån som vet hva den heter den sagan hvor Izno krympar , leste den i en norsk tidning for mange 100 år sen ;)

[Ellingen]

Nån som vet hva den heter den sagan hvor Izno krympar , leste den i en norsk tidning for mange 100 år sen

Jag läste nyss nr 10 i den svenska utgåvan, "Storvisiren Iznogoud" där sista avsnittet heter "Jättarnas Ö". Iznogoud krymper visserligen inte men som titeln antyder hamnar Iznogoud (& Co) på en ö där det bor jättar och följdaktligen är mindre än omgivningen.
Kan på rak arm inte minnas något annat avsnitt som passar på din beskrivning.

[Wakuran]

Om du annars är bergsäker på att Iznogoud just krymper, så skulle det ju kunna vara ett avsnitt som inte publicerats i något svenskt album...

[Furienna]

Jag håller med om att även om temat är begränsat, så är det fantastiskt hur många olika variationer på detta tema författarna har lyckats komma på. Dessutom tycker jag att den orientaliska miljön i serien är väldigt läcker. Jag gillar med andra ord verkligen "Iznogoud". Det är för övrigt en av de få serier, där jag tycker synd om "skurken" (Iznogoud) till en sådan grad, att "hjälten" (kalifen) har en förmåga att gå mig på nerverna, vilket också är intressant.

[Wakuran]

Iznogoud känns mer som en antihjälte än en skurk. Den eviga förloraren, ungefär som Wile Y. Coyote eller Zeke Varg.