Vertigo-tråden

[Jochman]

Jag följer DMZ, Exterminators och 100 Bullets i trades.
DMZ handlar om den enda journalisten på manhatan som är den avmiliteriserade zonen i ett nytt amerikaskt inbördeskrig. Det handlar en heldel om stader och att vara människa. Ibland blir det lite action eller politiko också, men oftast inte.

Exterminators handlar om inseksutrotare i LA, nazistkonspirationer, alister crowley, egyptiska gudar, onda företag och folk som pundar på insektsgifter. På ett ganska jordnära sätt. Sista TP'n (nummer 5) kom just ut och serien avslutades lite för hastigt. Lite guckig och mycket kackerlackor.

100 Bullets har alla andra redan nämnt. Det är en av serierna som mina kompisar som inte läser serier faktist lånar och gillar.

[Agentum]

Tyvärr gick ju Exterminators i graven nu.

DMZ har jag inte riktigt fattat grejen med när jag tjuvkikat, den är nog inget för mig.

Lucifer, tja jag har några trades och det är ok, men visst man får ha i åtanke att Djävulen har enorma krafter, inget käns hotande direkt.

Books of Magic här inleder Gaiman med en skaplig Harry Potter(dock var utseendet före Potters uppdykande och settingen är fullständigt annorlunda) liknade figur som ska lära sig magi och växa upp till en av de alra kraftfullaste, han blir visad hur allt hänger ihop i universumet via Constatin bla. helt ok bok, sen kommer påbyggnaderna av andra författare, alltså ibland är det skapligt, men tyvärr är den psykadelisk på nåt sätt så man inte fattar så mycket, jag vet inte men det är brist på en riktig gnista i serien, folk säger att den gick utför med längre fram.

Jävlar vilken lång mening, nu är jag trött känner jag.

Ses i morrn.

[Sandman]

På tal om psykedelisk serie från Vertigo så kan ni läsa Shade the Changing man (början till mitten på 90-talet) av Peter Milligan. Jag skall försöka läsa om den någon gång och se om jag fattar bättre i vissa bitar. Jag har alla tidningar nämligen. Men att läsa den är ett tufft jobb[B)].
Books of magic var som Agentum säger bra "ibland". Miniserierna var nog bäst och händelserna i "alvriket" var nog det mest minnesvärda.

[Bufkin]

Första 20-30 numrena av Books of magic var fantastiska... sedan gick det utför och blev väldigt ojämnt.

[Agentum]

Nu har jag läst första Loveless traden iaf, den var ganska svår att hänga med i då man inte vet vilka personerna är och hur de är relaterade till varandra.

De säger liksom inte så mycket i onödan och så är de mycket för att sikta på folk med revolvrar.

Men det var en helt ok serie, jag köper en trade til och om det börjar reda ut sig lite mer då så är det bra.

[Skakben]

100 Bullets och samlingsnamnen: det tog ett tag för mig att se mönstret. Kul grej.

Vol 1. "First Shot, Last Call" = First
Vol 2. "Split Second Chance" = Second
Vol 3. "Hang up on the Hang Low" = ?
Vol 4. "A Foregone Tomorrow" = Fore...
Vol 5. "The Counterfifth Detective" = ...fifth
Vol 6. "Six Feet Under The Gun" = Six
Vol 7. "Samurai" = Kurosawa's Seven Samurai
Vol 8. "The Hard Way" = ?
Vol 9. "Strychnine Lives" ...nine
Vol 10. "Decayed" = decennium
Vol 11. "Once Upon a Crime" = Onze (11 på franska) el. Ones (ettor)
Vol 12. "Dirty" = Aldrich's Dirty Dozen
Vol 13. "Wilt" = Wilt 'The Big Dipper' Chamberlain (basketspelare med tröja #13 )

[Sir-L]

Vol 8. "The Hard Way" = ?

Skulle tro det anspelar på "Hard eight" som man kan få i "craps" (=tärningsspel), dvs 4/4 på två tärningar.

[Agentum]

Jo det där såg jag också, och kollade sen på wikipedian som bekräftade saken.
Och Sir-L gissade rätt.

[SethGecko]

jag har nu läst första volymen av Invisibles av Grant Morrison och jag ger nog upp herr Morrison nu. Jag har visserligen The Mystery Play kvar att läsa, men den tror jag är mer "straight-forward" än det andra han skrivet. Jösses, vad det är flummigt och filosofiskt. Jag har inget emot filosofiska serier egentligen, men det blir bara för mycket med Grant Morrison. Visserligen gillar jag hans "run" i X-Men, men hans egna grejer blir bara för mycket. Troligtvis lär Doom Patrol Vol.1 och Invisibles Vol.1 hitta en begagnat-back på A Comics Heaven snart.

[Agentum]

Jag känner samma sak om just Invisibles, jag klarar helt enkelt inte av den första traden ens.

Doom Patrol av Morrison är i princip lika skruvat, Animal Man Däremot är en hit. även hans JLA och i viss mån New X-men.

[Nimrodil]

Läser Preacher nu, antar att jag är en av de enda i tråden som inte har det tidigare:-). Har missat den i alla år; minns att jag lånade en hög trades av en kurskompis runt 1999/2000 men det blev aldrig av att jag läste dem då så bättre sent än aldrig antar jag:-). Har i princip bara börjat (6 lösnummer av 65 eller vad det är, plus one shots och någon miniserie om jag inte minns fel) och får se om jag läser alla i ett svep eller spar på godsakerna och läser annat emellan "arc:sen". Riktigt bra än så länge i alla fall.

[Agentum]

Jo det är en jäkla bra serie, jag tycker slutet är svagt, men mycket annat är klassiker status.

En irriterande sak iofs med Ennis är hans standard-irländare, det kan bli för många hehe.

[Jochman]

jag har nu läst första volymen av Invisibles av Grant Morrison och jag ger nog upp herr Morrison nu. Jag har visserligen The Mystery Play kvar att läsa, men den tror jag är mer "straight-forward" än det andra han skrivet. Jösses, vad det är flummigt och filosofiskt. Jag har inget emot filosofiska serier egentligen, men det blir bara för mycket med Grant Morrison. Visserligen gillar jag hans "run" i X-Men, men hans egna grejer blir bara för mycket. Troligtvis lär Doom Patrol Vol.1 och Invisibles Vol.1 hitta en begagnat-back på A Comics Heaven snart.

Första gången jag läste invisibels så tyckte jag också att den var för flummig och konstig, sen gick det några år och jag bestämde mig för att läsa den igen efter som jag gillar många av Morrisons andra grejer (we3, animal man, all star superman), men jag backade upp läsningen med intervjuer, analyser och mycket, mycket wikipediande. Och jag blev helt tagen. Sen så släppte det och jag blev mig själv igen. Nu ser jag serien lite som en väg rakt in i Morrisons hjärna.
Jag tror jag ska köpa på mig alla trades när jag blir rik.

[Nimrodil]

Har pausat lite i preacherläsandet (vill ju spara på godbitarna) och har börjat varva med Transmetropolitian. Riktigt bra och vältecknad den också ifall någon har missat. Spider Jerusalem är dessutom en riktigt skön serie"hjälte". Känner att jag måste kolla upp Ellis mer under vårvintern.

[Happy Hamster]

På tal om psykedelisk serie från Vertigo så kan ni läsa Shade the Changing man (början till mitten på 90-talet) av Peter Milligan. Jag skall försöka läsa om den någon gång och se om jag fattar bättre i vissa bitar. Jag har alla tidningar nämligen. Men att läsa den är ett tufft jobb[B)].

Av alla Vertigo serier jag läst så är nog Shade the Changing Man min absoluta favorit. Dom 50 första numren är toppen, efter det sjunker kvaliten lite, mest på grund av att Chris Bachalo hoppar av, och ersätts av andra tecknare.

[Cremaster]

Wow alla Hellblazers.

Vad jag hört har den serien varait ganska hyfsad även när den varit som sämst.

Jag var såld på Hellblazer i evigheter, men tröttnade nånstans vid den 20:e tpb:n, under Mike Careys författarskap. Innan dess hade historiens stringens hållits väl, men jag upplevde att man släppte bakgrunden där någonstans. När man ignorerade att Constantine har blåst djävulen upprepade gånger och är odödlig (vilket förstås sätter vissa barriärer för författarna) så blev det nästan en annan figur än tidigare.

edit: det blev kanske också lite för flummigt & filosofiskt för min smak också.

Fram till 17-18 numret var Hellblazer dock oslagbar imo. Och jag vet försåts inte hur den fungerar nuförtiden...

[Agentum]

Har läst hela stora storyn i loveless, började bra men blev allt mer förvillande, vem lever och vem är död? jag hängde absolut inte med, tyvärr är det dessutom förvillande tecknat med figurer som är lika så att man inte känner igen dem.

Sen kom det några tidshopserier med fångar som rymt och till slut har ihjäl varanndra, en gammal man som mins sin ungdom som jockey där hans bästa vän dog.
Personligen gillade jag nog korthistorierna bättre.

Inte oväntat gick Loveless i graven i skymundan vilket är ovanligt med en Vertigo bok, det brukat vara tjo och tjim när de försviner, denna gled utför kanten osedd.

[spacemonkey]

Jag är inte så hemma i Vertigo, men det hoppas jag kunna råda bot på ngn gång. Hittills har jag läst V for Vendetta (så klart), Pride of Baghdad och We3, sedan har jag även beställt hem Seaguy och Vimanarama. Jag måste faktiskt erkänna att jag inte har läst ngt dåligt från Vertigo än så länge, vilket är positivt överraskande.

Har haft Pride of Baghdad i min hand ett par gånger. En lite kommentar om den skulle vara intressant. Är den värd att införskaffa?

[Agentum]

Tja, har man inget mot talande djur så.

Det är ju en väldigt speciell historia som imo är väldigt medryckande, och ett oväntat slut.
Serien säger en hel del om kriget sett från lejonens ögon.

[Bufkin]

Har haft Pride of Baghdad i min hand ett par gånger. En lite kommentar om den skulle vara intressant. Är den värd att införskaffa?

En av de bästa one-shot serierna som har skrivits. Sjukt bra.

Jag gillar verkligen att vertigo har gett ut en del grejer direkt i album. Det blir ett intressantare berättarspråk när författaren inte behöver tänka på ett bra "stop" var 20e sida.