Hej.
Nej, det verkade inte finnas någon Tardi-tråd! Så här kommer en! Vad ska man då säga i den?
Jag är mycket mycket förtjust i "Den ödesdigra resan" (som senare dras in i Adèle-sviten, men ursprungligen är fristående). Det är nog Tardis bästa, enligt mig. Den känns så härligt konstnärlig.
Adèle och annat av Tardi
-
Svartslipsen
- Very Fine
- Inlägg: 1016
- Blev medlem: ons 06 apr 2005, 14:38
"Adeles Extraordinära Äventyr" är en av mina favoritserier, även om jag personligen anser att de senare albumen inte är riktigt lika bra som de tidigare. "Den Ödesdigra Resan" är också bra, var inte det albumet Tardis första verk till eget manus, eller var det "Ishavets Demon"?
"Ishavets Demon", ja. Det är ett album som jag länge velat läsa, men aldrig lyckats få tag på.
"Ishavets Demon", ja. Det är ett album som jag länge velat läsa, men aldrig lyckats få tag på.
Living well is the best revenge
Ishavets demon är den tidiga. Den ödesdigra resan är en betydligt senare sak.
Gillar man Tardi bör man nog läsa Ishavets demon. Jules Verne-influenserna är extrema. Förutom själva storyn, så är också ett skepp också döpt till Jules Verne. Det skall ärligt erkännas att manuset inte är så lysande, känns lite oplanerat, men teckningarna är magnifika. De är så konsekventa i sin stil (som härmar de gamla bokillustrationerna i Verne-romaner), så att man blundar för hoppen i manuset och blir avundsjuk på Tardi som tagit sig tid till att göra något sådant. Slutet är för den delen så öppet att man hoppas på en uppföljare, som väl aldrig ens planerades.
Jag är väl inte lika förtjust i Den ödesdigra resan, men håller med om att "härligt konstnärlig" är en bra beskrivning.
Man borde förresten skriva en lista och översätta Tardis alla personnamn till svenska, de är inte vilka namn som helst.
Gillar också Dödens adress. Det är en av de bästa omarbetningar bok - seriealbum jag sett, antagligen den bästa i kriminalgenren. Inget man läser på en kafferast precis.
Gillar man Tardi bör man nog läsa Ishavets demon. Jules Verne-influenserna är extrema. Förutom själva storyn, så är också ett skepp också döpt till Jules Verne. Det skall ärligt erkännas att manuset inte är så lysande, känns lite oplanerat, men teckningarna är magnifika. De är så konsekventa i sin stil (som härmar de gamla bokillustrationerna i Verne-romaner), så att man blundar för hoppen i manuset och blir avundsjuk på Tardi som tagit sig tid till att göra något sådant. Slutet är för den delen så öppet att man hoppas på en uppföljare, som väl aldrig ens planerades.
Jag är väl inte lika förtjust i Den ödesdigra resan, men håller med om att "härligt konstnärlig" är en bra beskrivning.
Man borde förresten skriva en lista och översätta Tardis alla personnamn till svenska, de är inte vilka namn som helst.
Gillar också Dödens adress. Det är en av de bästa omarbetningar bok - seriealbum jag sett, antagligen den bästa i kriminalgenren. Inget man läser på en kafferast precis.
-
Svartslipsen
- Very Fine
- Inlägg: 1016
- Blev medlem: ons 06 apr 2005, 14:38
"Dödens Adress" har jag inte läst, är det inte det albumet som är baserat på Leo Malets roman "120 Rue de la Gare"? Den boken läste jag sista året i min franska klass och har den nu stående hyllan (min lärare lät mig behålla den).
Angående namnen:
Brindavoine= Havrestrå (tror jag åtminstone, Adele kallar honom "Pleindavoine vid ett tillfälle och plein d'avoine= full av havre)
Blanc-Sec= Vitt torrt (refererar förmodligen till vin)
Angående namnen:
Brindavoine= Havrestrå (tror jag åtminstone, Adele kallar honom "Pleindavoine vid ett tillfälle och plein d'avoine= full av havre)
Blanc-Sec= Vitt torrt (refererar förmodligen till vin)
Living well is the best revenge
-
Svartslipsen
- Very Fine
- Inlägg: 1016
- Blev medlem: ons 06 apr 2005, 14:38
KRax skrev:
Japp. Gissar att boken är bra eftersom du ville behålla den?
Jo, den var bra, även om det naturligtvis fanns en hel del ord som jag var tvungen att kolla upp i ett språklexikon.
Bokens omslag är för övrigt tecknat av Tardi. Något jag såg genast; han är en av de tecknare vars stil är så egen att man inte behöver se efter vem tecknaren är.
Living well is the best revenge
Helt sant att man känner igen Tardis stil!
(Med Hugo Pratt tänker man sig att det är lite samma sak. Men en gång i tiden tecknade Pratt Battler Britton. Men inte tusan går det att se vilka BB-äventyr som är tecknade av Pratt!!)
Läste någonstans att Tardi tecknade några korta västernserier för Pilote innan han gav sig i kast med Adèle, det skulle vara lite kul att se dem.
(Med Hugo Pratt tänker man sig att det är lite samma sak. Men en gång i tiden tecknade Pratt Battler Britton. Men inte tusan går det att se vilka BB-äventyr som är tecknade av Pratt!!)
Läste någonstans att Tardi tecknade några korta västernserier för Pilote innan han gav sig i kast med Adèle, det skulle vara lite kul att se dem.
KRax skrev:
Ishavets demon är den tidiga. Den ödesdigra resan är en betydligt senare sak.
Njaäe, har bestämt för mig att "Den ödesdigra resan" ("Adieu Brindavoine") är hans första serie till eget manus, vilket även Seriewikin menar. 1972 började den publiceras, och kom 1974 i album. Samma år kom även "La démon des glaces" ut, så den är också tidig. Förmodar att du förväxlar "Den ödesdigra resan" med nåt annat äventyr.
Själv är jag väldigt svag för Tardis svartvita serier, i synnerhet "C'était la guerre des tranchées". Även "Ici Même", "Griffu" och "120, Rue de la Gare" är suveräna, även om det inte är hans egna manus (fast den sistnämnda har han väl i och för sig skrivit manuset till, även om den bygger på en roman).
Varför bli andfådd för att bli accepterad?
Spiring skrev:
Njaäe, har bestämt för mig att "Den ödesdigra resan" ("Adieu Brindavoine") är hans första serie till eget manus, vilket även Seriewikin menar. 1972 började den publiceras, och kom 1974 i album. Samma år kom även "La démon des glaces" ut, så den är också tidig. Förmodar att du förväxlar "Den ödesdigra resan" med nåt annat äventyr.
Ok, om du säger så. Jag hade inte blandat ihop, utan det är så att i svenska utgåvan av Den ödesdigra resan står Castermans copyright på 1979.
-
Svartslipsen
- Very Fine
- Inlägg: 1016
- Blev medlem: ons 06 apr 2005, 14:38
Spiring nämnde "Ici Même", eller "Just Här", som den fick heta på svenska. Det är också en serie jag minns att jag tyckte bra om, även om det var några år sedan jag läste den. Vill minnas att slutet kändes lite cliffhanger-aktigt på något sätt, så jag undrar om inte Jean-Claude Forest planerade att skriva en fortsättning?
Living well is the best revenge
KRax skrev:Spiring skrev:
Njaäe, har bestämt för mig att "Den ödesdigra resan" ("Adieu Brindavoine") är hans första serie till eget manus, vilket även Seriewikin menar. 1972 började den publiceras, och kom 1974 i album. Samma år kom även "La démon des glaces" ut, så den är också tidig. Förmodar att du förväxlar "Den ödesdigra resan" med nåt annat äventyr.
Ok, om du säger så. Jag hade inte blandat ihop, utan det är så att i svenska utgåvan av Den ödesdigra resan står Castermans copyright på 1979.
Jag misstänker att det är ihopkopplingen med "La fleur au fusil" ("Gevärsblomman") som är copyrightad 1979; den serien är gjord senare (och betydligt bättre än "Den ödesdigra resan" enligt min mening).
Varför bli andfådd för att bli accepterad?
Spiring skrev:Jag misstänker att det är ihopkopplingen med "La fleur au fusil" ("Gevärsblomman") som är copyrightad 1979; den serien är gjord senare (och betydligt bättre än "Den ödesdigra resan" enligt min mening).
Ah, naturligtvis. Jag glömmer alltid bort att Gevärsblomman också är med. Tyvärr inte alls min smak, eller rättare sagt, den lyckas inte fånga mig.
Just här är en härlig historia! Manuset är näst intill fantastiskt, men jag vet inte, jag tycker slutet är ganska definitivt..?
Jag har väl läst två album om Adéle (på svenska), men jag blev inte alls förtjust i den. Berättandet är hattigt och förvirrade. Speciellt hemskt är slutet med det fullkomligt meninglösa mördandet i nån hemlig möteslokal. Det är inte ett dugg underhållande, lite konstigt men mest bara fånigt. Vad hände, var det Tardi som ledsnat på serien?
mikkeX skrev:PatrikM skrev:
Någon som sett eller läst Tardis tjocka (relativt sena) bok om första världskriget?
Han har ju gjort ganska mycket kring den tiden, vilken syftar du på?
"C'etait la guerre des tranchées" är ju tjock och om första världskriget, dock inte så ny. En som är ny är "Putain de guerre" (se nedan), men den är å andra sidan inte särskilt tjock. Den förstnämnda har jag och den är suveränt bra, den sistnämnda har jag inte läst.
http://www.amazon.fr/Putain-Guerre-1914 ... 162&sr=8-1
Varför bli andfådd för att bli accepterad?
Ingemar skrev:
Jag har väl läst två album om Adéle (på svenska), men jag blev inte alls förtjust i den. Berättandet är hattigt och förvirrade. Speciellt hemskt är slutet med det fullkomligt meninglösa mördandet i nån hemlig möteslokal. Det är inte ett dugg underhållande, lite konstigt men mest bara fånigt. Vad hände, var det Tardi som ledsnat på serien?
Inte omöjligt, det albumet ("Mumiernas återkomst") var egentligen det sista i serien. Förmodar att han ville gå ut med en bang, även om han lämnade en liten öppning in igen (som han senare utnyttjade)... de där böckerna var väl tänkta att vara pastischer på en viss typ av "fantastisk" litteratur från förr. Lite en smaksak om man gillar det eller inte; personligen har jag väl andra Tardi-favoriter, men hans miljöbilder från Paris är väldigt tjusiga.
Varför bli andfådd för att bli accepterad?